samma dag, som de varit tillstädes vid Östra härädsrätt, uti hvilken uppgift Christina Dahlberg äfven instämde. För stölden al vagnen dömdes alla de trenne tilltalade ait stå tjufsrätt. Under ransakningen bered7e sig emedlertid Jeremias tillfälle att rymma. Ransakningen fortsattes härefter vid kämnersrätten i Westervik, rörande stölderna hos Hallberg och Sandström, dervid Trina och Christina igenkände den förres häst, såsom densamma efter hvilken de vid häktandet färdats. Sedermera inställdes jemväl Jeremias Jonsson, som fortfor att neka så väl att han förut undergått straff för stöld, med förändring i öfrigt i flera delar af berättelsen om sina lefnadshändelser, som äfven all delaktighet i de nu åtalade tjufnaderna, eller att hafva varit i Trinas och Christinas sällskap å vagnen. I anledning häraf hördes Blank och Sandström ytterligare vid kämnerrätten i Jönköping, samt intygade, att de med den skyndsamhet förföljt de misstänkta personerna i vagnen, att endast få minuter förflutet till dess de upphunnos, då likväl manspersonen, som de sedermera igenkänt i Jeremias Jonsson, varit borta. De å vagnen lastade sakerna voro fastbundna, så att de alla borde hafva funnits, då Jeremias lemnade vagnen. Jeremias erkände, inför kämnersrätten, att han i sällskap med Trina besökt höstmarknaden i Westervik den 47 Oktober 4844, och då med Trina haft gemensamt herberge ä ett torp på stadens mark. Husfolket derstädes hördes och tyckte sig jemväl igenkänna Jeremias. I öfrigt fortfor Jeremias att neka, utan afseende hvarpå han, liksom förut de begge qvinspersonerna, i Westervik dömdes att stå sjufsrätt, så väl för hästen, som för de öfriga, Hallberg och Sandström frånstulna sakerna. : Jeremias undergick derpå ransskning dels vid Mo häradsrätt för tjufnad, derom likväl åtalet nedlades, dels vid norra Wedbo häradsrätt för stöld och förfalskningsbrott, men ansågs icke kunna fällas till någondera af dessa förbrytelser. Målet underställdes Götha hofrätt, der Jeremias jemväl besvärade sig. Läkeretetyg rörande honom nfordrades, hvaraf upplystes, att Jeremias, som förut under vistandet å Jönköpings länshäkte haft äta anfall af fallandesot, och på sådan grund fått troffet för andra resan stöld förvandladt till fänselse vid vatten och bröd, troligen ännu vore lilande af samma sjukdom. Hofrätten dömde, med anledning häraf, Jeremias till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvarefter Jeremiss bordeisin sfriga lifstid arbeta å fästning, hvilket utslag blifvit fastställdt.