Aftonbladet – 14 augusti 1846, sida 3

De PMM Ae UVI BA (I. on. A.) BLANDADE ÄMNEN PARIS TILLVEXT. DEN FRIA HANDELNS PRINCIP BÖRJAR FÅ INSTEG I FRANKRIKE. I en engelsk tidning med förra posten läses nedanstående bref från Paris, dateradt den 24 Ju!i, hvilket behand!ar båda dessa ämnen, och förtjenar läsarens uppmärksamhet: Vi hålla i Frankrike för närvarande på med att låta verkställa folkräkningen. Den har redan blifvit fulibordad för staden Paris och Seine-departementet. Paris, som för 5 år sedan endast hade 972000 invånare, eller 4,150,000, förstäderne i. beräknade, har för närvarande en befolkning af omkring 4,000,000, eller, när förstädernes invånare räknas dertill, mer än 41,200,000. Ofverallt bygges, nya qvarter uppstå liksom genom trollslag, bestående af öd 6 våningar höga hus, i hvilka bo från 50 till 400 personer. Antalet af allmänna och enskilte fordon i Paris har så starkt ökats, att gatorna nästan knappt mera äro säkra för mindre uppmärksamma eller raska fotgängare. Kajerne J!ängs efter Seinen betäckas med skuggrika alleer, gatorna utvidgas, och nya kommunikationer öppnas genom de gamla qvarteren i staden, hvilka derigenom göras mera tillgängliga och mera helsosamma att bebo. Tiojernvägar leda till Paris och sluta i sju särskilta stationer, af hvilka flera endast äro på kort afstånd från de inre Boulevarderne. Om tio år, såvida snygghet blir mera allmän på galorna och ingår mera i befolkningens vanor, skall Paris blifva den hyfsade verldens underverk, med sina monumenter, sin rikedom, sin industri, sina försköningar, sitt läge i det mest pittoreska departement i Frankrike, genomskuret af tvenne floder och flere kanaler, i mede!punkten af det herrligaste jernvågsnät, man kan tänka sig, en mötesplats för alla Fransmän och främlingar, med en ständig befolkning af 1,200,000 själar och en kommande och gående af 200,000. Freden och industrien frambringa all denna glans, som skulle ökas och visa sig ännu mera lysande, Om Frensyska regeringen vore liberalare i sina åsigter i afseende på våra handelsförbållanden. Industrien i Paris exporterar årligen produkter till ett värde af 440 millioner francs, en summa, som lätteligen skulle kunna höjas till 200 eller till och med 300 millioner, om prohibitifsystemets skrankor nedbrötos, hvilka utgöra hindret för utsträckningen af en friare handel. Ni har utan tvifvel med nöje sett, att Paris börjar att begripa sn ställning, och att allmänna tänkesättet förklarar sig för handelns frihet. Central-associationen, som bildat sig för detta ändamål, och hvars provisionella komite, med hertigen al Harcourt till ordförande, består af Hrr Arisson Duperron, pär at Frankrike, Dunoyer, medlem af institutet, Horace Say, ledamot af hande!skammaren och hufvudstadens municipal-råd, Renouard, pär af Frankrike, Blanqui, medlem af institutet och professor i stats-ekonomien, Leon Faucher, författare af Eludes sur VAngleterre, och ledamot i styrelsen öfver jernvägen emellan Paris och Strasburg, F. Bastiat, förfettare al Sophismes Economiques, ledamot af generalkonseljen för departementet les Landes och sällskapets sekreterare — denna association, som ämnar operera efter samma plan som föreningen emot spanmålslagarne hos eder, har erhållit den behöfliga auktorisationen af inrikes ministern. Såsom en början till sällskapets verksamhet har Hr Faucher nyss i Journal des Economistes publicerat en uppsatts rörande jernmonopolet, hvilket i Frankrike är hvad spanmåls-monopolet var i England, sjelfva grundvalen för probibitif-systemet. Men det är icke förrän de allmänna valen äro förbi, som det fransyska sällskapet för den fria handelns befordrande ämnar hålla allmänna sammankomster, och sö