Aftonbladet – 8 augusti 1846, sida 3

granskat och förändrat, till en lag om inrättande af allmänna bad och tfvätthus i städer och folkrikaro köpingar. Deri stadgas, att om tio skatt!agda invånare i en församling så fordra, skall en allmän sockenstämma HKålles öfver lämpligteten att för socknens gemensamma räkning enlagga dylika renbållningsanstälter, och att om två tredjedelar af de tillstädeskomna röstberättigade gilla förslaget, anmä!es det hos regeringens (Secretary of: State), som då eger att gifva det laga krat. Flerag församlingar kunna förena sig om samma anläggning; och de sålunda slutna bolagen arses som korporationer, beräligade att: fralmänna kassor, för bolagets ändamål, upptaga lån. I tvätthusen må hvem. som heldst begagna inrättningens anstalter till klädtvätt, mot en bestämd ringa afgift;:de, tvättade. kläderna kunna tsgas i pant för afgiften. I badhusen. kostar ett kallt karbad,med ren händduk, 4 pence (4 sk. r:gs) och ett varmt 2 perice; för 2 till 4 barn, sön? bade gåmensamt i kallt vatten, är t3xan 2-penceoch i varmt 4 pence. Bad i öppen bassin betalas med 1, pence för personen. — UTSIGTER TILL LÄTTNÅD I HANDELN MELLAN FRANKRIKE ÖCH TYSKLAND. I Augsburger Allgemeine Zeitung skrifves från Rhen af d. 21 Juli: Från Frånkrikes sida hafva återigen försök nyligen egt rum, att, för flere betydliga lättnader i bandeln, afsluta fördrag med tullföreningen. De kommunikationer, Frankrike för detta ändamål haft med hofvet i Berlin, skola blifvit mycket välvilligt bemötta. — MoLDAUISK BYsKOLA. I närheten af Arsblico, berättar en rysk resande, besökte jag en sådan skola. Den bestod a? två vackra rum, med bord och bänkar i -midten samt ett svart-bräde, denna skräckbild för de stackars sko!piltarne, i ena hörnet; alit ver rent och ordentligt såsom sig borde. Men hvar äro disciplarne? frågade jag min ledsagare, arrendatorn på stället, Hvar äro disciplarne? frågade han. på sin sida uppsyningsmannen; som om shan aldrig förut tänkt på saken. Disciplarne har jag ej lätit kommma in, svarade denne; Sty då hade de blott slsgit sönder bord och Bänkar och slsgit ut fönsterruterna, och då hade jag kommit illa ut då. gojsherren-kommit och hållit Undersökning. — SÄn liraren? frågade jag. Och läraren ? återtog arrendatorn. Någon sådan finnes ej; men kanske kommer någen hit från närmaste by, der de ej hafva någon skola. — Så är då er skola blott -för godsherrn,, anmärkte jag. Ack nej,, svarade arrendatorn belt godtroget, nibland kommer äfven tevisora från Bucharest. — FEODALT HBUSHÅLLSGREPP. Åren 135539 och 1540 — förmäler en-gammal Pfalzisk krönika — gafs en sådan välsignelse på vin vid Rhen,: att mårga menniskor drucko sig till döden. Då ålade en godsherre sina -underhafvande att töma de gamla vinfaten på dagsverke; hvar vecka måste de till arbetet. Gril och blodiga bufvuden funnos; nu nog, och såsom arfdombsfvsnde på godset indref den stränge herrn mer i såraoch lytesbot, än om han hade nödgats slumpa bort det gamla goda finet för vanpris.,