sliet, utsn det danska parlamentet, som skal vårda våra intressen. Med dessa anmärkningar skall jag öfverlemn: saken åt församlingens öfvervägande. Jag tvif lar ej, att somliga skola finna mitt förslag in nehålla för mycket, andra för litet, att somlig: skola vilja hafva det uttryckt mera allmän och sväfvande, andra åter särskilta vilkor till lagda, och framför allt befarar jag, att mång: skola stöta sig på det formella af frågan. Dett: sista vore, hvad än motionens öde må blifva i hög grad att beklaga; ty alla äro utan tvif vel enige derom, att icke blott med afseend på ständernas ställning till regeringen, utan äf ven i afseende på allmänna tänkesättet och fö! Danmarks framtid, det är högst nödvändigt, at saken i alla fall här erhåller n grundlig gransk ning. Härtill hoppas jag att den högaktade kong! komissarien sjelf, långt ifrån att förhindra det tvertom vill bidraga. Om han i sinom tid vil emottaga petitionen är en fråga, hvars afgö rande man måste afvakta, och jag gör det mer så mycket mera lugn, som jag sannerligen ickt är så obevandrad i sakernas gång, att jag af e! dylik petition skulle lofva mig omedelbara oc! snara frukter. Men de indirekta frukter, som bestå i stålsättandet af den djupt nedtryckt folkandan, och att få de frågor närmare under sökta, som måste ordnas i lugn oeh ostörd ro och i vår nuvarande allernådigste konungs re gerinpgstid — dessa frukter skola vinnas, antin gen komissarien mottager petitionen eller ej Till ett sådant öfvervägande rekommendera: jag min motion, och återupprepar att jag är färdig att ingå på diskussion af detaljer, mer att jag icke i motionen upptagit mera, än sor var tillräckligt för att beteckna hvad jag ansit för nödvändigt.