SS — — — — för att säga mig det, hvarföre min dotter har! skickat honom emot mig. De resande hade verkligeu, enligt hvad Martin-Simon tillkännagifvit, kommit ut ur passet och in på en vidsträckt och herrlig slätt, så utmärkt väl odlad, som det var möjligt på denna höga jordmån, hvilken var belägen vida högre än hela Frankrikes medelhöjd. Denna ofantliga slätt var på alla sidor omsluten af höga berg och beströdd med yppiga rågfölt. Rundt omkring såg man skogar af hassel, äppelträd, körsbärsträd, plommon o. d., under det att björk och en växte lingre bort samt på lännu längre afstånd en majestätisk furuskog som närmade sig till den eviga saöregionen. Några mindre byar, väl byggda men med halmtak, upplifvade landskapet; talrika hjorda bvimlade på betesmarkeroa, och bergsboerns vandrade fram och åter på de slingrande gång stigarna. Strömmen, utmed hvars kant vår. lresande hade ridit, gick gerom hela landet men här var den stilla, klar och lugn. Denna oväntade och herrliga utsigt sflockad I ehevaliern och hans fistmö eit utrop af beun dran. Deras ledsagare höll artigt in sin häs! för att låta fremlingarne nosare betrakta dett förtjusande ställe. — Är det här ni bor, herr Martin Simon frågade den unga flickan brådskande. — Icke gå alldeles, svarade hennes ledsagar med mycken godhet. Jag är en gammal björt som icke går ned på slätten. Det är på de här sidan, högre upp, som vår by är beläger Då han sade detta, sträckte han sin han , mot några torra och ödsliga berg, som -höjd -ÖA Ts TR ww