Aftonbladet – 1 augusti 1846, sida 3

Ebganäs, Aringsås socken, Allbo härad, :Wexil län, Öbrs-kyrka. Dervid sökte Pettersson af någri drängar erhålla upplysning om tiden, då Sunnerbo eller Ljungby-posten passersde-:Öhr: och: om der åtföljdes: af postiljon. Samma dag voro de beggt namngifne: personerne: uti Wexiö; på hemväger derifrån mötte de en post; Pettersson yttrade der: vid, stt det ej skulle vara farligt att möta. poster i mörkret och röfva den. Dablanmärktedet orätt: och äfventyrliga uti ett sådant företsg. Någon tic härefter började åter Pettersson leda talet på post. röfverier och föreslog Dabl, att de båda gemensam: skulle röfva s. k. Sunnerboposten. Omtalande Pet. tersson härvid, att han redan förut en gång vid. tagit alla:förberedande åtgärder att röfva posten för hvilken han lagt sig i försåt vid Tjursbacke marknadsplats. Den gången hade han likväl bliif. vit afskräckt från försöket, emedan två postförart åtföljdes förbi stället. Pettersson talade så länge med Dahl, tills har sluteligen fick dennes löfte att vara med och Thorsdeagsaftonen den 49 September 4843 tillsade Pettersson Dahl att rida till Tjursbacke. Dehl gjorde så och uppbann under vägen Pettersson, som gått förut och nu äfven satte sig upp på hästen. Härunder frågade Dabl Pettersson, huru denne ämnade bära sig åt, om de-lyckades uti sitt företag. Pettersson, som af sin andre dräng lånat en knif, svarade blott att dermed hade ingen nöd. Innehade än posten ett tusende daler, skulle han likväl rymma beloppet,. Härefter trakterade Pettersson sig och drängen med bränvin, för att stärka kuraget. Framkomne till Tjursbacke, lade de sig i försåt vid kanten af vägen. Posterne, som innan kort anlände, voro likväl äfven denna gång tvänne, hvilka åkte på hvar sitt åkdon. Pettersson sökte öfvertala Dsabl att gifva sig i tal med postiljonerne, uppgifva sig vara ifrån Husby, samt bedja att få åka med dem till Hörle. Härom samtalade Pettersson och Dahl, under det de gingo efter posterne, hvilka körde sakta. Dehl kunde likväl icke besluta sig till att ingå på kamratens förslag. Posterne stadnade vid en stuga nära Nederled och aflemnade bref. Under uppehållet härmed gingo Dahl och Pettersson förbi dem, den sednare sökte derunder förmå Dahl att medfölja till närbelägna vägskälet vid Rydaholm, der posterne skulle skiljas åt, den ene tagande vägen åt Wernamo, den sednare åt Ljungby, samt derefter röfva endera. Dahl gick icke in härpå och sedan posterne åter farit förbi, begåfvo husbonden och drängen sig hem samma väg de kommit. Imedlertid öfvergaf Pettersson ingalunda sin föresatts, att röfva posten. Ofta talade han härom med Dabl. Slutligen sade ban sig efterfrågat uti en stuga vid Mobeda marknadsplas hos en person, som emottog och aflemnade bref, vid hvilken tid om lördagsaftnarne posten från Ljungby till Wexiö färdedes förbi Moheda. Lördagsförmiddagen den 30 September nämnåe år föreslog Pettersson, att samma dag om aftonen verkställa brottet. I denna afsigt tillsade han Dehl, att under middagsmåltiden begära hans (Pettersons) tillstånd, att om aftonen få gå bort, och sedermera för att ej väcka misstankar, beg fva sig åstad samma väg, som förra gången. Vid middagsbordet framställde Dahl nämnde anbållan, hvartill Pettersson lemnade bifall, med tillsägelse dock, att Dahl derförinnan skulle ingå till en granne och begära få låna dennes kärra, hvilken Pettersson ville begagna till Brunshult, stt der köpa en gris. Något före skymningen samma dag vandrade Dah) bort åt Sjöatorp och Gölsjö. Före ankomsten till ;ednare stället upphanns han af Pettersson, hvilken åkte på den lånade kärran. Pettersson tilljade Dahl, att på en annan sida gå förbi Gölsjö. Sjelf färdades Petterssen på vägen förbi samma ställe, på hvars andra sida de begge sammanträfade, då Dahl uppsteg uti åkdonet. Utan uppebåll sörde de till Hällebergslien öfver Tjursbacke och örbi Säfverarp och Wret. Utkomne på allmänna vägen vid Tjursbacke mötte de tvänne okände Ivinspersoner, som gingo åt Nederled. Före ankomsten till Söfverarp upphunno de trenne karlar, om hede en med två hästar bespänd kärra, hvarti de likväl, då Dahl och Pettersson foro förbi lem, icke åkte, utan gingo de, åtföljde af 2:ne runtimmer bredvid åkdonet. Nedanför Hellebergsicn inkörde Dahl och Pettersson i en höger om ägen helägen äng, dervid de lyftade kärran öfver räsvallen på ängkanten, ett försigtighetsmått, som e vidtogo äfven då de bogåfvo sig från stället. edan de lagt foder för hästen, gingo de uppför acken och dolde sig bland buskarne höger om ägen invid en grind, gom bär stängde vägen. Allt ör tyst. Endast på afstånd hörde man bullret af tt åkdon. Det är posten,, sade Pettersson. En ort stund efter, sedan de lagt sig på lur, färdaeg förbi den, de trenne karlar, som de förut på ägen till Söfverarp kört förbi... Sedan desse åkt! enom grinden och aflägsnat sig, yttrade Petters-: on sin belåtenhet med att de kommit undan, och ide: nu mer har det ingen fara. Ungefär en erdedels timma förflöt under väntan på posten. fter denna tids förlopp hördes Jjudet af posthoret. Kort härefter kom en åkande från Hörsjödan. Det är postens, sade Pettersson. Vid grinden stannade postbonden sin häst och eg af för att öppna. Pettersson sprang nu fram och tilldelade postonden med en gärdersgårdsstör 3 eller 4 slag, eraf bonden likväl icke föll, ehuru han var nära ertill, Då tog han likväl för sig med händerna, ch reste sig så upp. Hörefter satte han sig till otvärn och sökte med sin piska värja sig. Petrsson ropade då till Dahl: ,hvar är du, som ej ooaä Ja, Af Lula. a me Sa bee se