Aftonbladet – 1 augusti 1846, sida 3

Alperna då ännu bibehållna bruket, att der gode mäster Esaias Noel undervisade i de tren: ne vetenskaperna på en gång: läsa, skrifva oct till och med latin. I trots af denna skrytsamma kostym, hade den stackars informatorn ett utseende af nai. vete, enfaldighet och beskedlighet, som intog till hans fördel och som afväpnade det hvassa skämt, som hans beständiga tankspriddhet och hans fanatiska tillgifvenhet för Virgilius i hvarje ögonblick framkallade. : Och i denna stund till och med, var han till den grad fördjupad i sin läsning, att han befann sig tre steg från de resande, utan att bli dem varse, och han höll på att stöta emot Martin-Simons häst, som var den främsta, då denne ropade till honom med en dundrande röst: — Nå, magister, hvad tänker ni på? Den genljudande klangen af denna röst kom den stackars skolmästarn att spritta till och han tvärstannade på vägen. Han släppte sin bok i marken ock tittade omkring sig med utseende af den: högsta bestörtning och ett märkbart uttryck af obehag stod att läsa på hans ansigte, då ban varseblef hvarest han befann sig. — Infandum! ropade han med hes röst. Huru bar jag kommit hit?... Jag trodde... ag tänkte... — Ni trodde att hi ännu gick och spatseade på kyrkoplanen, inföll Martin-Simon; och wu befinner ni er vid Lautarets bergpass, åtninstone tvenne mil från byn. Jag undrar på