Aftonbladet – 27 juli 1846, sida 3

falernes stinkande springbrunnar — samt förskö nat denne vackra holme med planteringar, kafeer badstugor m. m. d.; ehuru undertecknad för sir nallerunderdånigaste, del vågar tro och hoppas at: sistnämnde inrättningar lämpligast kunde arrangeras vid Sillhofvet, då litet saltvatten äfver möjligtvis bidroge till våra nordgrekers försköning i lekamligt måtto! — — — Deremot vill undertecknad foreslå: att Stock: holms nuvarande börs — hvers ändamål lärer vara snikna penningespekulationers genomårifvende i handel och vandel, verldsliga nöjens arrangerande och mera dylikt — lämpligare borde förflyttas till Kyrkholmen och der uppföras på borgerskapets bekostnad af svenskt jern och i praktfullgöthisk stil. Man bör likväl besinna, att slakteriet då komme att dessförinnan bortflyttas, såsom föga passande föremål midt framför Svea Kropprinsarnes och det Kopgl. Slottets göthiska fönster, likaså litet som hofstallet och allt det skräp, som uu vanpryder Helgeandsholmen midt i det kungliga residensets medelpunkt i den höga norden. — och att jernbyggnader mer och mer börjar vinna förtroende i England, der man till och med af denna msteriel gjuter hela palatser och tempel, som sedan på fregatter transporteras till de afrikanska furstarne, i hvilkas residensstäder samma byggnader ånyo uppsättas och perlfärgas, för att dymedelst hindra solens brännande strålar att alldeles uppsteka afrikanerne, genom solssträålarnes återstudsning mot den hvita färgen och flere andra helsosamma arrangementer. v Ty ingenting kan vara mera förargelseväckandie, än att inpå ett af de äldstå kristna templens näsa i Stockholm fisna en inrättning, rent af: verldslig i alla afseende, sådan som en börs, och detta till och med just på den plats, der för knappast 330 år tillbaka tyrannen lät afliftva våra ädlaste förfäder i det stora Stockholmska blodbadet, som skedde på det så kallade Stortorget d. 8 Nov. 4590, och der de mer och mer upplysta och kristliga svenskarna i sednare tider funnit för godt att, i stället för ett värdigt sorgeminne, uppöra en för handelsspekulationer, nöjen, kalsser, källrar o. d. särdeles ful börsbyggnad, tättinpå Storkyrkan, med en knappast 40 å 50 fots skränig mellangård, der man hvarje år finner högar af vedstaplar, sopqvastar o. s. v, i stället för ett värdigt monument åt någon af Sveriges ädlaste patrioter och frihetsmän, sådane som en Engelbrekt, en Sten Sture d. y. eller hans gemål, den tappra och ädla Christina Gyllenstjerna, eller vår religions mest förtjente män, såsom Olaus och Laurentius Petri, en Wallin, m. fl. Biefve börsen deremot förflyttad till Kyrkhkolmens ptvenne slutpunkter,, så kunde desamma förenas med Skeppsbroholmen, framför Logårdstrappan, med en vacker bro af jern med förgylda sirater, såsom kronor, stjernor 0. 8. V., likasom den vackra Paulsbryggan i S:t Petersburg; — men den gamla bören vid Stortorget deremot inredas för Stockholms gymnasium och ett seminarium för bildandet af inga prestmän, klockare och organister! — hvilket nu var det första jag härmed ödmjukligen velat avertera, samt öfverlemnar till den nordiska hufvudstadens vördade publikum att sjelfve vidare tänka på denna icke omöjliga radikalkur i den svenska arkitekturen och gammaldags slentrian, och måhända efter en å par trehundra års besinning, skribblerier och protokolliseranda öfver ämnet omsider, liksom åsnen i fabeln, sätta detta nyttiga arangementet i verket, då det efter mycket snusanle, pratande härs och tvärt samt pokulerande och tande omsider lärer frappera Stockholms goda och lada invånare i det tvåtusende-andra eller tredje ler fjerde seklet hädanefter!! Stockholm, i Juli 4846. Finländarn.