ning i Krigsvetenskapsakademiens handlingar för Mars månad innevarande år. Det är en allmänt erkänd sanning, att den som har många jern i elden, för den blir alltid något förbrändt, och denna sanning kan med skäl här tillämpas; ty en af de tjenstebefattningar, som nu af marinregementets subalterner bestrides, måste ovilkorligen stå tillbaka, så framt ej desse herrar tilltro sig ega en alltför öfvervägande förmåga och skicklighet, hvilka egenskaper ännu ej på något sätt hunnit blifva bekantgjorda. Imedlertid kan man icke annat än på det högstalyckönska marinregementets subalterner — desso lyckans skötebarn — så länge de få uppbära arfvode af sine gamle, i tjensten grånade och uttröttade kompanichefer, arfvode för bestridandet af chefsskapet vid kronoarbetskompani, och lägges nu härtill en på stat icke så obetydlig lön, tyckes det, som desse subalterner blifvit mer än rikligt belönte för sina utmärkande militära (?) förtjenster, Ett helt motsatt förhållande är det med indelta armens subalternofficerare, hvilka vanligtvis vid öfver 40 lefnadsår och efter några och tjugo års tjenstetid ändtligen uppnå kaptensgraden med den för andre kaptenen åtföljande lönen femhunåra rdr bko. Om desse subalterner, hvilkaaf sina kompanichefer ej pjuta några arfvoden, hugnades med någon uppmuntran efter denna långa tjenstetid, vore det icke mer än en billighet deri, då deras löner äro så otillräckliga, att för den obemedlade, en skuldsättning blir en ovilkorlig följd, äfven med iakttagande af den nogaste och sparsammaste hushållning. Genom de kommenderingar till tjenstgöring vid kronoarbetscorpsen, hvarmed en och annan af armens subalternofficerare blifvit ihågkomne, har för desse en ekonomisk fördel varit förenad, och i det underdåniga förslag, som till Kgl. Maj:ts från styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket ingått, att äfven befälsplatserne vid de i Carlskrona och å Kungsholms fästning förlagde kompanier af kronoarbetscorpsen, skulle, i likhet med hvad som är händelsen vid alla öfrige inom riket förlagde dylika kompanier, bestridas af officerare ur indelta armån, synes det som kongl. fångvårdsstyrelsen dermed gifvit sin underd. önskan tillkänna, att befäl ur armån måtte till ifrågavarande tjenstgöring företrädesvis blifva nådigst ihågkomne. På detta fångvårdsstyrelsens underd. förslag, är all anledning tro och boppas, att Kgl. Maj:t fäster ett nådigt afseende, helst derigenom för mången till avancerad ålder subalternofficer af indelta armån bereddes en Jjusare utsigt för dess bergning jemte sysselsättning, som mången, med undantag af de korta och otillräckliga mötestiderna, saknar. föällmtemts— a Ls