Aftonbladet – 21 juli 1846, sida 3

Emellan Alanda och Seraphine hade Gustaf sin plats. Flera skott lossades, det rörde sig och ilale förbi mellan träden allt som oftast, och för hvar och en var det endast möjligt att hafva sitt pget skotthåll inom sigte. Några harar och räfvar sprungo förbi Gustaf, som sköt dem nästan med ovilja öfver att icke få se något högdjur. I detsamma hastade en råbock med väldiga krumsprång emellan honom och Alanda. Hon stod orörligt stilla, men knappast hade rådjuret passerat linien, så lade hon an, och träffad af hennes skott föll råbocken döende ned. Gustaf hade knappast tid att beundra mästerskottet; ty en flock af hjortar tågade i detsamma genom skogen, de blefvo skrämda, drogo sig åter tillbaka, fattade ånyo mod, vände om och tycktes icke vilja skilja sig från sin anförare, en kapitalbjort. Nu hviskade öfverjägmästarn: ;skräm dem! och hans lifjägare sköt af ett skott högt i luften öfver hela flocken utaf hjortar. Ljudet af det skarpa skottet skrämde dem, de flydde ifrån hvarandra åt alla sidor. XKapitalhjorten ilade med bakutsträckta horn emot Gustaf. Han laddade sin bössa och sigtade lugnt på hjorten tills denne var hunnen utom skottlinien; då lossade han sitt skott, och efter några höga, fåfänga hopp till sitt sista försvar, föll bjorten död utsträckt på marken Till höger och venster hördes otaliga skott och larmande jägare närmade sig. Då ljödo i detsamma jagthornens slutsignal för denna första ;skallgång. Nu trädde sällskapet fram från sina platser. Hvar och en ville demonstrera om sina mästerskott och om orsaken till de som hade misslycsats; men öfverjägmästarn lemnade dem härtill insen tid, han påminte om att ännu före middagen kulle tvenne skallgåogar göras. Slädorna kördes edan fram och alla återtogo sina platser. Gustaj ;ch Konrad: satte sig upp på den vnärsynte bredid de glada, skrattande damerna. Öfverjägmä