Aftonbladet – 18 juli 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. GEOGRAFISKA UPPTÄCKTER I AUSTRALIEN År 1857 utgick en engelsk örlogsskonert, Beagle, till en början kommenderad af kapten Wickham och, sedan han sjuknat, af kapten Lort Stokes, på en upptäcktsresa till kusterna af Nya Guinea oct Nya Holiand. Det ålades expeditionen att uppgörs kartor öfver det närmast hafvet belägna landet: beskaffenhet och stt intränga så lång! möjligt vor i hvarje flod af betydenhet.7 Expeditionen var sysselsatt med utförandet af dessa åligganden ända till 1843, och de vigtiga resultaterna dervid hava nu blifvit offentliggjorda i två dryga band, af den sednare befälhafvaren. Expeditionen kringseglede hela Nya Holland och Van Diemens land, besökte flera gånger de flesta kolonierna, men fästade sin synnerliga uppmärksamhet vid Bass Sund mellan Van Diemens lang och Lyckliga Australien samt Torres Sund vid Nya Hollands norra kust, beryktada för de faror, som seglaren der löper, och de mänga sxeppsbrott som der tima. Vidare besökts Carpentariabugten, som skär djupt in i norra delen af det australiska fastlandet, och nästan hela Nordvestra kusten, från Port Essington till Stenbockens vändkrets. Resultaterna af de härunder gjoraa undersökningarne, rörande vattnets djup, strömsättning, ankarbotten, ebb och flod, uddars och vikars läge m.m. kunna icke åskådliggöras utan medelst kartor; vi få derföre inskränka oss till att meddela det vigtigaste af hvad expeditionen lärt känna angående iandets inre beskaffeohet samt om inbyggarne. Först upptäcktes på Ny2 Hollands mnordvestra kust en flod, som fick namn af Filzroy. Seglingen uppför den försvårades så MyYCket af trädstammar och holmar, att.den endest befors 43 svenska mil, eller till 47? 40 S. B., 12454 Ö.L., ehuru man, äfven så långt upp, såg vattenmassan framflyta lugn och ymnig. Dernäst upptäcktes Ad laide-floden, som 40, svenska mil sydvest om Port Essington utaller i Clarence-sundet Vid en af fastlandets nordligaste uddar. Man färdades uppför den i bålar en sträcka af 49 sv. mil, då den delade sig i två grenar, af hvilka den ena gick söder-, den andra österut, Den sednare var för smal att ro uti; den sydliga, eller hufvudströmmen, var spärrad a kullfellna träd, som lågo tvärs öfver den. Såsnart mynningen med dess mangrove snår var passcrad, utvecklade jordmånen och vexiligheten en mera ;ropisk rikedom, än man träffar på de vanligen fruktbara slätterna utefter Nya Hollands vestraj kust. Den tredje floden i ordni:gen efter upptäckten, men den första hvad storlek och segelbarhet beräffar, var Vicloris-floden, som löper parallelt med Adelaide floden och faller ut i Indiska oceanen, Då nordvestra sidan af Nya Holland, vid ungefär 15? S. B. och 4297 Ö. L. Vid mynningen är den 5, SV. mil bred och mycket djup i strömfåran. Tela 5 till 6 mil upp är den snarare en hafsvik in en flod. När man kommit så långt, förändrar len helt och hållet karakter och flyter genom ett malt pass, bildadt af en tvärbrant, skråflig, 400—600 ot hög sträcka af tät sandsten. Floden är här på omliga ställen ej miadre än tjugo famnar djup ch flyter med en hastighet af en mil i timmen. Jen fortlöper genom detta Pass, 4!, mil, med förminskad hastighet, hvarefter den långsamt slingar sig genom en rik, nära 2. mil bred alluviallätt. Bortom denna slätt är åter en sådan bergsträcta, som den förra; men strömmen är mindre red och djup samt flyter med mindre snabbhet. Till en början är denna andra sträcka lägre än len första ssmt mindre tvärbrant och ojemn; men u längre man kommer, desto högre resa sig borsen, nästan omedelbart ur vattenytan, desto mer lippiga blifva de, utan att likväl någonsin kunne näta sig med den första bergssträckan. Bortom tt ställe, som fick namnet Reach Hopeless (hoppöst att uppnå), ökas betydligt bredden af det aluvialland, som ligger mellan åtranden af floden eh de höjder, hvilka på ena sidan begränsa dess