Aftonbladet – 15 juli 1846, sida 3

Jar. Den var öppnad vid den sida, der han sist Iskrifvit och tecknat dessa ord: Gud förlåt mig! JAmen! På samma bord lågo äfven bref till åtI skilliga personer, samt ett annat pspper med öfverskrift: Haydons sista tankar kl. !V, 40 förmidI dagen den 22 Juni 4846; derjemte befanns ett IMfickur och en Bönbok, uppslagen vid Evangeliet -Ipå 6:te söndagen efter trettondagen. Juryn återvände till sitt öfverläggningsrum. Flera vittBen hördes, hvaribland den dödes dotter, miss Mary Haydon, samt tvenne pigor, hvilkas utsagor instämde med den förras. Derefter hördes Orlando Hyman, den dödes stjufson. Han berättade sig om lördagen hafva I märkt en stor oro i hr Haydons uppförande. Han hade från ungdomen varit excentrisk; och nyligen visat sig sådan i ännu högre grad. Han förde en dagbok öfver de förnämsta tilldragelser i sin lefnad. En stor volym manuskript i folio framlades, Jutgörande sista delen af hans dagbok, och ransaIkaren (the Coroner) bad hr Hyman utmärka sådana Iställen deruti, som kunde sprida ljus öfver den döIdes sinnesförfattning. Dessa ställen borde hr Hyman sedan uppläsa för juryn. Efter en iiten stund förmälde hr Hyman, att han vore beredd till fullIgörande ef uppdraget. Han ansåg ändamålsenligast att gå tillbaka till April månad, vid hvilken tidepunkt den misslyckade expositionen af taflan: lAristides landsförvisning så djupt hade verkat på den aflidne. Hen hade byggt sitt hopp på genna tafla, och betraktat den såsom sista utvägen att rädda sig ur sina bekymmer. Han hade alltid varit särdeles fästad vid sin Dagbok, och detta utgjorde den tjugusjeite volymen, som han skrifvit. Hr Hyman skred till uppläsandet af stälten deruti. Det första lydde som följer : ,Den 27 Mars. — Jag hade mina små olyckor i dag på vägen till Egyptiska Sa!en. Hästen stupade för mitt åkdon. Kan någon tro, att detta ordentligt retade mig? Samma händelse inträffade en gång till framför Cartoon.n Å Denna början fans belegsagad af följande citat från Canning, i afseende på Napoleon: Aldrig annat än galenskaper: hans slutliga unidergång kan hvarken afvändas eller fördröjas, och hans opassande mnarrspel skall blott tjena till att betega hans lefnads drama all värdighet och göra hans fall på en gång förskräckligt och löjligt. Nästa ställe, som upplästes, innehöll: Den 34 Mears. I morgon är första April, då man blir narrad. När jag skulle inlemna på posten mina inbjudningsbref för enskild exposition, tappade jag 300 af dem på marken. Man får se att det är ett Omen. Den 4 April. Första dagen min exposition öppnades, regnade det hela dagen; ingen mennista kom, undantagandes Jerrold, Bowring, Fox Maule och Hobhouse. Huru olika skulle det ej hafva gått för 26 är sedan — regnet skulle icke då hafva hindrat dem komma! Expositionsinkomst, 1:a dagen: Exp. inkomst 1:a dagen: Christi inträde i Jerusalem , 1820. Aristides Förvisning. 1971. 16 8, 11.18. 6d.8 På Gud jag förtröstar. Amen. Ben 43 April. Expos. inkomst 1 1. 3 s. 6 d. Ett tillkännagifvande bar aldrig kunpat skrifvas med bättre stil för att fånga publiken; och likväl ej en enda shilling mera i inkomst! De rusa tusentals att se Tom Thumb. De knuffas — de slåss — de fäktaå — de nedfalla af matthet — de ropa Hjelpp och Mord)! De se mina kort, mina affischer; men läsa dem ej; deras ögon stå väl på dem, men deras besinning har flytt. Det är en galenskap — en rabies furor — en dröm — hvaraf jag icke trott engelsmän vara i stånd. Min ställning är nu bragt till det yttersta, värre än dåjsg för 33 år sedan började Salomon. Fördjupad i skuld — förargad öfver publikens ringa sympati för mina bästa taflor — med tanken på flera enskilda förbindelser att uppfylla, vaknade jag som vanligt kl. 4 på morgonen. Min själ upptogs omedeibart af tanken på den nästa taflan i mina serier. Jeg tänkte i ögonblicket: är det ingifvelsen af en ond eller god ande? I tron att det var en god, anropade jag min skapare hvilken ledsagat mig genom öcknen under fyratio år, att icke ofvergifva mig vid elfte timmen. Hr Hyman förklarade, att den tafvelserie, hvarpå dagboken syftade, utgjorde sex stora målningar, hvilka han ämnade för Parlementspelaiset. Hr Hyman intygade, i an!edning af de religiösa uttrycken, som voro inströdda i degboken, att den aflidne varit en särdeles gudfruktig men, och dagligen plägade börja sitt arbete med följande bön: O Gud, välsigna mig och led mig genom denna dags elakheter! eller någonting dylikt. En läkare hördes nu rörande sjelfva dödssättet. Han förklarade döden hafva inträffat till följe af blodförlust genom såret i halsen, hvilket den aflidne måste hafva tillfogat sig sjelf. Hr Hyman återtog nu läsning ur dagboken, hvarvid flera saker förekommo i samma anda som det föregående. I och med det hr Wakley öfverlemnade saken i juryns händer, kunde han derjemte ej underlåta att omnämna Sir Rob. Peels ädelmod. Genast efter den dödes frånfälle hade Sir Robert. under adress till exekutorerne, inneslutit en anvisning af 200 L St. på Royal Bounty, för den olyckliges familj. I afseende på den döde afkunnade juryns ordförande följande utslag: Vi finna, att den afidne, Benjamin Robert Haydon, dött till följe af ett sår, som han gifvit sig sjelf; samt att nämnde B. R. Haåydon befunnit sig i sinnesrubbning, då aan begick gerningen. RÄTTEGÄÅNGSOCH POLISSAKER, — Angående eldsvådan vid Norrl-ndsgatan i sår middags anställdes polisförl på eftermid