Aftonbladet – 15 juli 1846, sida 3

MÄRKVÄRDIGT SJELFMORD. En af nutidens utmärktare konstovärer, målaren Haydon, då0g för sin egen hand måndagen den 22 Juni, i sin boning vid Beerwood Place, Edgware Road i London. De omständigheter, som åtfölja denna katestrof, äro i mer än ett hänseende nog märkvärdiga, för att förtjena omnämnas. Den oiycklige mannen hade lidit af penningbekymmer i många år; och nyligen hade dessa blifvit ännu mera tryckande. Han hade väntat hjelp i sin närvarande svårighet från ett håll, som slog honom felt: och denna missräkning verkade djupt på hans sinne. Tidigt måndegsmorgonen steg han upp och gick ut; men återvände kl. 9, synbarligen uttröttad af promenaden. Derpå satte han sig att skrifva, och skref mycket. Omkring kl. 40 gick han in i sin atolier, klädd såsom han brukade, då han inneslöt sig för att arbeta strängt. Han beökte derefter sin hustru, som klädde sig för att på sin mans enträgna begäran aflägga ett besök hos en vär i Brixtop. Han omfamnade henne varmt, och återvände derpå till sin studerkammare. Ungsofär ett qvart på 44 hörde fru Haydon och hennes dotter ett pistolskott; men såsom trupperna exercerade i parken i grannskepet, väckte det ej deras uppmärksamhet. Fru Iaydon gick ut. Vid pass en timme derefter inträdde mamsell Haydon i studerkammaren, och fick der se sin fader ligga död på golfvet. Den undersökning, som derpå följde, afslöjade en af de bedröfligaste händelser. Juryn samlades under hr Wakleys ordförandeskap, onsdagsmorgonen derefter. Efter aflagd ed gingo jurymännen in att se den döda kroppen. Vid inträdet i det förnämsta rummet, hvilket begagnades såsom atelier, mötte en fruktansvärd anplick. Utsträckt på golfvet midt för en kolossal afla (Alfred den store, och den första Brittiska jury), med hvilken den olycklige artisten syntes hafva varit upptagen ända till sin död, låg liket af en gammal man, de hvita håren sölade i blod och hela den öfre delen af kroppen liggande i sådant. Hufvudet hvilade mot högra armen: i näreten dervid lågo tvenne rakknifvar, den ena i odral, men den andra halföppen och blodig. En iten fickpistol låg också bredvid: den såg ut att vara nyligen aflossad. Den döde syntes hafva stupat i alldeles samma ställning, hvari juryn fann nonom. Han var mycket snyggt klädd i sin vaniga målarehabit. I halsen hade han ett förfärligt sår af nära sju tums längd, och tillika hålet efter en kula genom öfra delen af skallen. -Allting i rummet tillkännagaf ett utomordentligt omsorgs