Aftonbladet – 14 juli 1846, sida 2

LITTERATUR. Frey, tidskrift för Vetenskap och Konst. XXX häftet, ME 3 för 1846. Frey begynner denna gång med en framställning om Svenska Rådet under våren och sommaren 1660, af Wilh. Tham. Enligt förf:s eget tillkännagifvande är denna uppsats ämnad att, med någon förändring i formen, medfölja nästa häfte af hans Bidraz till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historiav, för att insättas i det föregående häftets tredje ark. Man bekommer här en klar -bliek: öfver vissa förbållanden, som inträdde i Sverige omedelbart efter Carl X:s död, och hvilka vidare, till föga fromma för fåderneslandet, utvecklade sig under den derefter i verksamhet komna celebra förmyndareregeringen. Bland de äldre riksråden hade drotzet, grefve Pehr Brahe, ännu medbåll i allt; endast Herman Fleming, och till någon del äfven Jöran, yttrade en opposition rörande bestämmandet af vissa för rådets arbeten nödiga former, hvilken bland hans medbröder väckte ond blod, och gjorde att Kagg en gång om honom yttrade: af Herman Fleming är detta ej det första, utan alltid tillförene äro af honom inkastade slika diffikulteter och disputer. Splitet emellan aristokraterna fick dock ej ännu nog luft. Rådets omsorger 4660 voro i flere fall berömvärda, i synnerhet när de ses vid sidan af den efterträdande perioden, då Magn. Gabr. De Ja Gardie och C: G. Wrangel spelade sina roller. — Tvisterfa angingo hufvudsakligen den stora frågan om donationer och föryttringar af kronans egendom; ämnen, hvilka, varmt och Iifligt pågående red i duattulng Oloivvisas dy i synnerhet sedan 1649, slutligen ändades ger nom den ryktbara reduktionen och svenska adelns fall från sin förut intagna höjd. Derpå följer en afbandling om den Akademiska adjunkturen, af — ED — Denna uppsats, som innehåller flere grundade anmärkningar vid 4828 års Betänkande af den s. k. stora Kommitten (till öfverseende af rikets allmänna undervisningsverk), hvilket sid. 424 o. följ. till och med sätter i fråga, huruvida de akademiska adjunkturerna böra anses såsom gagneliga eller icke, har derjemte för afsigt att till behjertande för egen del framställa flere dystra sidor af en — i synnerhet en till åren kommer, om befordran förtviflande — Akademiadjunkts beklagansvärda ställning. Förf. synes först vilja föreslå, att, då en sådan man ej kan blifva professor, han måtte ega någon säker utsigt att förflyttas till lektorat eller annan elementarlärarebefattning. Men då hr — ED—, på anförde skäl, likväl ej finner detta rätt lämpligt, kommer han till det slut-alternativ, att sjelfva tjensten antingen bör totalt upphäfvas eller grundligen reorgamiseras. Förf. väljer det sednare. — Recensions-afdelningen i Frey angår: 4) de emellan herrar Geijer och Fryxell vexlade skrifter rörande Aristokratfördömandet i Svenska historien. Då denna recension (af B—sr) är af enkom intresse för: en af tidens hufvudfrågor, skola vi deråt egna en särskild artikel. — 2) Läsning i andliga ämnen, af C. F. af Wingård, 4:a hb. Ref. (anonym) gör en RER RR RR RR RR