Aftonbladet – 13 juli 1846, sida 3

komma att äga på väfnadsirdustrien, och hvil ka nya produkter, som derigenom kunna kom ma att frambringas inom modernas verld, kar man ana redan till någon del, men ej beräkna Elektricitets -machineri. — Härtill använde Schönbein papper, som blifvit b!ekt till genom skinligbet. I Poggerdorffs Annalen der Physil und Chemie, för 1846, 2 5, har han uppgif I vit, att detta papper eger följande elektrisk: egenskaper. Stryker man med handen, en gång öfver ett sådant pappersark, utlagdt på bordet så blir det så elektriskt, att det upplyfter hå ren på hufvudet, om man håller det deröfver och bålles det emot ansigtet, väcker det i hö; grad den kittlande känsla, som man erfar vid närmandet till elektriseradt glas. Stark ozonlukt utvecklas med detsamma kring pappersarket. Lägger man ett halft dussin sådana ark på hvarandra, och öfverfar det öfversta några gånger med handen, så blifva alla arken så elek triska, att de sammanhäfta med hvarandra, och att man med det öfversta kan upplyfta alla de andra. I mörkret gnistrar det gnidna papperet starkt, och om man sammeanlägger några ark, gnider det öfversta och åtskiljer de tillhopahäftade arken, så uppstår ett lifligt glänsande ljusskimmer. Lägger man på ett gnidet ark brickan till en elektrofor och vidrör den, så ger den, vid :flyftandet, en till två tums långa sprakgnistor. Samma yta papper ger i allmänhet lingt starkare elektriska verkningar än en lika stor glasyta. Schönbein är nu sysselsatt med konstruktionen af en elektrisermechin a! dylikt papper. Böjligt glas. Alla slags vex:fibrer blifva genom fortsatt ozonbehandling genomskinliga som glas; Schönlein har likväl hittills gjort sina försök bufvudsakligen med papper. Vanligt, olimmadt papper blir ej blott genom ozonblekning vida starkare och segare, fullkomligt vat tenfast, och tål både syror och alkalier, sam! behöfver hvarken lim cler stärkelse, för ati kunna begsgnas till skrifning, packning 0. s. v.; utan om czonbehandlingen drifves så långt, att papperet blir genomskinligt, så kan man af pappersmassa tillverka geromskinliga och vattentäta kärl, af hvad form och hvad tjocklek ; dset som heltdst. Men om detta böjliga glas är vattentätt, så tyckes det dock vara så mycket mindre eldfast, hvilket kan slutss af hvad som följer. Valtentätt krut. Enligt en artikel i den med sista posten ankomna Wesezeitunz visade Sehönlein prof på denna rya vara, vid en sammsnkomst af Neturforskaresällskapet, i Basel, den 27 sistl. Mai. Krutet bestod af ozonbehandlad bimull. Denna borull är eldfängdare än krut och ken i ett gevär tändas med knallbatt. Man anställde vid tillfället åtskilliga skjutningsförsök. Med ett halft qvintin bomul! jaddades ett gevär, och ofvarpå bomuilen inlades en kula, hvarefter skottet lossades. Ett skott genomfor två bräder (deras tjock!ek upn sifves ej) på 58 stegs skotthåll; en annan kula inträngde 37, franska tum i en mur, äfven på 58 stegs afstånd. Ett helt qvintin bomull dref en 4!V, lod tung kula 2 tum djupt in i furuvirke, på 200 stegs skottbåll. Man lade sådan borvull på ett städ och gaf den ett bammarslag; hvarvid en stark knall hördes, men utan tt bomullen tände sig. Blötes denna bomu!l vatten och torkas igen, så är den lika eldängd som förut. Schönbein söker nu patester på den indutriella tillämpningen af sina upptäckter, och nan har således ej för ögonblicket att hoppas ågon fullstärdigare kunskap om hans förfaranle, eller om de ekonomiska vilkoren dervid. ————————