böra vi straxt använda dina satser till skydd för vår frihet., ,Gud bevarsl hviskade Seraphine, utan att ana det kraften af hennes svärmeri så snart skulle sättas på det hårdaste prof; emot denne man var hennes ömma dufvohjerta icke alls böjdt till någon strid, tvertom föreställde hon sig Ifligt, buru Jjuft det vore att vid hans bröst, skyddad af honom, njuta sorgfritt lifvets glädje. Alenda skämtade ännu med stolt säkerhet öfver qvinnokönets svaghet, då Gustaf närmade sig dem. (Forts. följer.)