Aftonbladet – 9 juli 1846, sida 2

faller icke så mycket i ögonen som den fula, men ändock pretentiösa Kungsholmsbron, hvilken utgörl ett af de framstående dragen i utsigterna från). Helgeandsholmen !), At öster ligger Sillhofvets plank helt nära !7), det är sannt, men A. B. förf. har i sin ifver !) förgätit omnämna, att detta plank är nog lågt att låta blicken sväfva öfver den vidsträckta Ladugårdslandsviken, Ladugårdslandet, kanit ända så långt, att han hört talas om ettinstrument, som kallas kompass. Vore detta ock tcke fallet, och han blott behåller i minnet ordet, intilldess han råkar, troligen i nästa ögonblick. någon som kan sköta väderstrecks-visaren; så må han bedja honom att med den ställa sig på Kyrkholmen, nära ändan af Skeppsholmsbron och utmed Slagtarhusbyggnaden, för att urdersöka huru väderstrecken derifrån ligga. Först bör herr J. L. dock utbedja sig, att få reda på huru de fyra väderstrecken äro att förstå, eller deras gränser räknade, när man icke upptager några deras underafdelningar. Han får då till svar: att ösler ligger mellan sydost och nordost; norr mellan nordost och nordyest 0. s. Vv. Börjar cirkelgraderingen till 360 af kompassen, i norr, och går genom öster vidare; så bar han sydost vid 135, nordost vid 45, och nordvest vid 345. Hvad Aftonbladsförfattaren benämnt åt öster), eller från och med Skeppsholmsbron,, till och med skjulen på Djurgården, måste således ligga mellan den 4533 och den 45. Begriper herr J. L. först väl detta, så kan han vidare bedja observatorn taga en syftningslinea, öfver kompesssen, åt den på Skeppsholmen stöd-: da ändan af Skeppsholmsbron, eller så, att hela denna bro faller till venster om samma linea, och följaktligen blifver inne på det fält, hvilket Aftonbladsförf. kallat öster. Denna syftning får han då veta visar på 148, hvarifrån drages. 45? för magnetnålens missvisning, och återstå således 433 från norr. På samma sätt erfares, att skjulen på Djurgården sträcka sig, obser-. verade från samma punkt, intill 65? från norr, och alltså, att hvad Aftonbladsiörf. benämnt öster, verkligen alltsammans ligger mellan den 455? och den 45?, så som fordras, för att vara åt östern. Likaså sträcka sig Sillhofvets plank) samt höga vedstaplarne från 350, genom norr, till 60?, och äro följaktligen ganska riktigt ät norr, såsom Aftonbladsförf. uppgifvit. Hela denna väderstrecksräkning är för öfrigt, hvad läsaren väl redan invändt, af alls ingen betydenhet, i närvarande fråga, och visar således, när anfall derom gjordes, blott herr J. L:s stora småsinne tillika med hans lika vidsträckta enfald. Ack huru Kjrkholmen lyftes till skönhet medelst dessa ljufva ord: blicka åt söder,! Emedlertid — utom att, hvad nyss bevistes, den blickande måste vara vindögd, för att se Skeppsholmen tillika med söder — befinnes den fagra målningen af berget, som är till större delen grönklädt, olyckligtvis vara — en simpel dikt. Lagom stort(!), men ej nog stort att påtrycka den en prägel af sterilitet (1). Hvad säger väl detta oändliga miskmask? Prägeln som i påtryckes,, hvarest kan den finnas af sterilitel, antingen vid Kyrkholmen, der det kala berget är på endast 200 alnars afstånd, eller vid Helgeandsholmen, der de södra bergen, icke i synlig måtto komma närmare än på 2 860 alnars afständ, hvarest de bilda ett vackert sund, farleden till Liljeholmen? 6) Göra de en vacker tafla tillsammans? 7) Annars är bassäng, enbart, det granna konstnamnet som söktes, och betyder vattenbehållare. Hamnens vattenbasäng) är således trefaldt bara vatten! s) När det goda, visserligen vackra Catharina kyrkotorn blifver Catharine-kyrkans djerfva kupol, hvad är väl då Invalidkyrkans kupol i Paris, S:t Pauls i London, S:ta Sophias i Constantinopel, S:ta Merias del Fiore i Florens: hyad äro sjelfva Pantheon och S:t Peter, och hvad väl tusendtals andra i Orienten och Europa, ringare än detta, men större än den djerfva här??? ÅÄro vi då sjelfva, antingen så förfärligt rädda, så svagt bekanta med hvad som finnes till annorstädes i verlden, eller så dugtiga charlataner? h nej! Åter detta utrop skulle rycka upp Kyrkholmens beklämda läge: arma försök! ?) Men oändligt ringa, jemnförd med Riddarholmsfjärden, som Helgeandsholmen har framför sig. t) Osanning! Ingen Djurgårdens lund begränser, hvad som här synesp; ty vattenytan begränsasa af den långa rad röda, stela, skärande, entoniga skjul med skarpa brädgaflar, och med leda murar emellan sig, hvilken rad Aftonbladsförf. sannskyldigen funnit torr och ful. 1!) Ins. kan naturligtvis icke finna annat än goåt, att herr J. L. rätt trifves med eller skjul; frågan är blott, om hufvudstadens publik vill dela herr J. L:s smak. 12) Ja, som flugor i kål! !3) Kallas på svenska: finnas. Och med detta ord, jakande, slår Afsonbladsförfattarens uppgift alldeles in, ty 3:ne skjul finnas synlige i rad, vid stranden af holmen. Det första lärer vara för tågvirke, och är af sten, icke trefligt för lefvande, med svarta luckor; det dernäst af bräder; ett tredje visar ett tredje tegeltak! 14) Ja! hvad äro väl de eländiga bockarne af rå form, med aila klotsar och sträfvor, utan beräknadt ändamål, utan ordning och utan puts, i bron der båtarne gå fram: hyad är allt detta annat än skräp? 15) Inpå åskådarens näsa! !5) Glupsk osanning! Den som står på Helgeandsholmen påminnes ej en gång om all Kungsholmsbron finnes till, om honom ej gifves särskild anvisning på en böjning, i synlinien till höger, af en liten vindbrygga, som, mörk läsare: är på 1000 alnars afstånd. Den ,pretentiösa Kurgsholmsbron,? Hvem med förnuft kan säga så, äfven när hon klart synes?