Aftonbladet – 2 juli 1846, sida 2

SYRIEN. I ett tal, som Lamartine nyligen höll i deputeradekammaren under diskussionerne rörande budgeten och den del deraf, som omfattar anslagen för konsuler, kom han att beröra ställningen i Syrien. Atskilliga intressanta upplysningar om förhållanderne derstädes förekomma i detta tal, af hvilket vi derföre meddela följande i utdrag. Syrien — yttrade talaren — hemtar sin vigt icke blott af-sin geografiska belägenhet, utan äfven afsin beundransvärdt krigiska befolkning. Emir Bechir regerade fordom fredligt öfver maroniter och druser. Han hade den svagheter, att draga sig tillbaka: England bemäktigade sig honom, och förde honom till Maltz2, för att öfverilemna honom åt turkarne. Irån denna stund ubröto emellan druser och maroniter dessa tvister, hvilka tvenne bekanta makter underblåst, och Syrien jöfverlemnades åt alla fasorna af ett inbördes krig; 96,000 menniskor hafva fallit offer för alla de brott barbariet alstrar, 404 kloster blifvit plundrade och brände, 43 byar i grund förstörde. Se här hvad som passerat sedan Emir Bechir lemnadelandet och till 1845. Ta!aren öfvergick sedermera till klander af fransyska regeringens politik i afseende på Syrien; visade att mensklighet och kristendom bödo att sätta en gräns för gräsligheterne, men att Frankrike, lika väl som de andra stora makterna, åsidosatt sin pligt i detta hänseende. FÖRENTA STATERNA. Underrättelserne från NewYork gå till d. 8 Juni. Det bekräftar sig, att genersl Taylor intagit Matamoras, Detta hade skett d. 48 Maj, sedan mexikanske generalen Arista utrymt staden. Taylor synes här vilja invänta förstärkningarnes ankomst, för att sedan föra Krigetin i det inre af Mexiko. Målet för amerikanernes begär framställes nuhelt oförtäckt vara Californien, med hamnen San Fransisco, den bästa vid Söderhafvet. Mexikanske trupperne skola vera mycket modfällda efter deras lidna nederlag, och alla Paredes ansträngningar att fortsätta kriget med kraft, synas vara förgäfves. Arista hade utan framgång bepärt ett S veckors stillestånd af Taylor, och derefter tagit sitt högqvarter i San Fernando, ungefär 90 eng. mil från Matamoras. Vera Cruz blockerades af 2:ne nordamerikanska krigsskepp. San Juan de Ulloa befann sig i godt försvarsstånd, och ännu d. 20 Maj hade intet anfall från nordamerikanernes sida skett emot denna fästning. Man väntade dock ett sådant, så snart Commodore Gonnor återkommit med sin eskader från Pensacola, dit han begifvit sig för att reparera och proviantera. Det synes bekräfta sig, att Oregonfrågan ettdera är afgjord, eller heit nära att afgöras, på sätt som förut varit nämndt, nemligen med 499 nordlig bredd till gräns emellan de båda tvistande staterna. Webster här yttrat i kongressen, att han hoppades och trodde, att ännu innan den åtskildes, traktaten med England härom skulle. vara undertecknad. Englands anbud, att förnya underhandlingarne . på mnyssnämnde bassios, hade med mycken välvilja blifvit upptaget af kabinettet i Washington. OSTINDIEN. I Pendschab fortfar lugnet och man fögnade sig äfven åt gyonsam väderlek, hvilket inverkade förmånligt för Engelsmännen på allmänna sitnesstämningen, emedan spåmännen förklarat det vackra vädret hafva kommit för Europeernas skull, såsom serdeles hägnade af himlen. — Detta oaktadt saknas ej ett litet krigiskt efterspel. Vid gränsen till den åt brittiska väldet afträdda Djalunder-duaben (edet) befinnas två små men genom sitt läge utomordentligt starka fåsten, som icke vilja inlåta de brittiska segervicnarne. — Brittiske agenten i Labore jemte Rundjur Sing hafva gemensamt uppfordrat fästenas befälhafvare; men en af budbärarne affärdade Sejkhöfdingen med svärtadt ansigte och åt den andre svarade han att han icke ärnade öppna borgarnes portar, så vida icke Runrdjit Sing sjelf (den längesedan aflidae Maharadscban) skulle önska att få slippa in. Från Ludhiana har brigadieren Wheeler brutit upp emot ifrågavarande plats; hans stridskrafter bestå af 44 mörsare, ett 9-pundigt batteri, 5 sipahi-regemenrten och ett regemente irreguliert rytteri. os — — H. M. Enkedrottningen afreste i dag till Tullgarn, hvarifrån H. M. den 4:de öfver Ny