handlare här i staden blifvit dömd skyldig till eftertryck för kopiering af en karta öfver Götha kanal. Landtmäterisuskultanten F. A. Schultz hade den 22 sist). Okt. till kämnersrättens första afdelning instämt Bokhandlaren L. G. Rylander I med påstående om ansvar enl. Tryckf. Förordn. 1 8 9 mom., derföre, att Rylander samma år af trycket utgifvit en karta öfver segelleden från Stockholm genom Götha kanal till Götbeborg, hvilken karta Schultz förmenade vara kopierad efter en af honom år 4837 utgilven, endast med den förändring, att Rylander på sin kopia tillsatt några utsigter öfver åtskilliga ställen vid segelleden, hvilka icke funnes på S:; originalkarta. Schultz anförde, att, innan hans karta utkom, någon dylik icke funnits uti bokhandeln, samt att densamma blifvit affattad dels Jefter specialkartor och dels i öfverensstämmelse med de observationer, Schultz under företagna resor sjelf anställt; hvarjemte, till stöd för det påstående, att Rylanders karta vore en kopia af Schultzs anmärktes, att den förra var upprättad efter enahanda skala som den sistnämd2, att å Rylanders karta kanalsträckningen blifvit uppdragen uti fullkomlig likhet med hvad å Schultz karta funnes utmärkt, samt att komI passen å den förres vore förlagd på samma Iställen som å den sednares. Dessutom, förmeJ nade. Schultz, skulle vid en närmare granskning 5 I OF Sw va PF we Å lutvisade profiler öfver höjden af vattendragen l vid kanallinien; anhållande Rylander att en Tlighet b:möta kärandens påstående. I vid Rylander sålunda modifierade sin förra uppIkartor, men icke den af Schultz utgifna. R. J utveckling, hvilket beviljades till den 42 NoIgodt syntes. Rylander anmärkte slutligen, att Ide märkbaraste olikheter mellan de båda karJ andra så väsendtliga likheter förete sig mellan de bida kartorna, att den ena nödvändigt måste anses utgöra en kopia af den andra. Rylander bestred allt afseende å käromilet, enär, efter hvad han på det bestämdaste förklarade, bans karta icke vore kopierad efter Schultz, utan sammanfattad efter de upplysningar honom meddelats af hr kaptenen Modig och andra personer uti kongl. styrelsen för vägoch vattenbyggnader,. Rylander trodde, att, om vid jemförelse af dessa kartor något slägttycke Idem emellan skulle röja sig, sådant icke bevisade den enas härkomst af den andra, utan härrörde af den omständighet, att de innefattade en och samma vattenledning, hvadan det skulle vara tydligt, att kanalloppet å den ena I måste, såvida teckningarne vore sanna och till förlitliga, blifva enahanda som å den andra. Hvad kompassen betröffade, kunde den, efter författarens eget behag, förläggas hvar honom torna skulle ega rum, hvaribland såsom exempel anfördes, att då Schultz karta uti öfra kanten mellan Stockholm och Götheborg, sådane saknades å Rylanders karta, hvilken deremot vore försedd med vyer af itskilliga ställen beligne annan dag få skriftligen och med mera utförDen 29 Oktober förevar ånyo målet till justering af första rättegångsdagens protokoll, hvargift om de källor han vid författandet af omtvistade karta begagnat, att han påstod sig vid dess sammanfattande hafva följt icke allenast de upplysningar och teckningar, som han erhållit af hr kaptenen Modig, utan äfven andra begärde ytterligare anstånd för sin skriftliga vember, då han borde andraga allt hvad han aktade nödigt. Denna dag var det skriftliga anförandet färdigt. Rylander inleder detsamma med följande ord: cI vetandets, tankens och snillets område, der orden uttrycka kunskapen, tankegången och snillet, äro författarens verk och afhandlingar uttrycken af dessa egenskaper, och således hans egendomliga tillhörighet; följaktligen brottsligt och rättsstridigt att genom eftertryck söka tillegna sig hans ideer och tankeyttringar, under hvad form ett eftertryck helst må framstå. Samma förhållande kan icke ega rum med ifrågavarande föremål, som är af mekanisk art och utgör i sig sjelf. ett kompendium eller sammandrag i miniatur af redan förut utgifna kartor, hvilkas transponerande med scalxförminskning hr Schultz likasom jag företagit oss. Under tillämpning af dessa allmänna anmärkningar på förevarande fråga, förmenar Rylander, att första afdelningen af Schulz karta, som innefattar segelleden från Stockholm till Slätbaken, endast är ett compendium af Hermelins stora kartverk öfver Upland, Södermanland och Östergöthland, der det lättaste af allt varit, att med en röd streck beteckna ångfartsvägen, sådan den går och är känd af alla som befara kanalen,; att S. noggrannt, ehuru i mindre skala, skulle hafva kopierat Forssells generalkarta öfver kanalvägen från Slätbaken till Wenern; samt slutligen att Hermelins karta öfver Westergöthland lemnar en god ledning för segelledens utstakande från Wenern till Götheborg, der den röda streckens dragande är lika lätt som i öfra skärgårdssegelleden., Sedan Rylander sålunda trott sig hafva bevisat, att hr Schultz karta vore, hvad hr R:s förmenas vara, en kopia, eller, hvad som enligt hr R:s begrepp tyckes vara detsamma, ett slags sammandrag, hvars utförande blott berodde af en vanlig mekanisk färdighet, så frågar Rylander, huru Schultz kan påstå, att milt lilla verk, som egenligen äsyftar en underhållande förströelse för passageraren på Götha kanal, medelst framställande af de vackraste vyerna under vägen, och i följd hvaraf en geometrisk ledning-af kanaloch segellinien är nödvändig, och icke en ledning ämnad egentligen, såsom hr Schultzs för vetenskapligt behof, i afseende på nivåer, stusslängder, vattendjup m.m., skall vara en kopia af hr S:s. Härefter öfvergår hr R. till en motbevisning i afseende å påståendet om enahanda skalas användande för de båda kartorna, konturernas likhet dem emelfn mm MM -— —ch mm nm Mm ch vv