Aftonbladet – 23 juni 1846, sida 2

— Med anledning af Påfven Gregorii XVI:s lödsfall, innebåller parisertidningen Le Constiutionel följande intressanta öfversigt af ställvingen i Italien: Påfvens död är en händelse af vigt för Itaien och för hela Europa, emedan den kan istadkomma ett nytt bryderi i de oafgjorda afärerna mellan romerska hofvet och de öfriga suropeiska makterna. Man vet att i Februari 1851, då Gregorius uppsteg på den pifliga stolen, utbröt en revoution i medlersta Italien; den utbredde sig inom några dagar till alla provinserna inom kyrkostaten. Österrike dröjde ej att mellankomma, och detta qväfde då uppresningen; men anledningarna till folkets klagan fortforo. Dessc anledningar voro så påtagliga, att sjelfva de stora makternas representanter funno dem grundade, och derföre d. 24 Maj 1831 framlade för kardinal Bernetti, då nyss blifven statssekreterare, det ryktbara memorandum, hvilket innehöll de politiska och administrativa reforme som man rådde den nye påfven att bevilja sin: undersåter. Romerska hofvet lofvade dessa reformer, mer man vet huru löftena höllos. Nya orolighete: utbrusto, och i följd deraf, en ny österrikisl intervention, som föranlät Frankrike att occu pera Ancona. Casimir Perrier var då chef fö den franska ministeren, och ändamålet mec Anconas besättande var att försäkra kyrkosta tens sjelfständighet, men äfven att förmå påf ven patt införa i sin förvaltning sådana verk liga förbättringar, som kunde ställa den påfi stolen på mera fasta grundvalar än af ett pe riodiskt nedtryckande af folkets rörelser, oc! att med mera visshet återställa lugnet genon tillfredsställande af legitima behof och förnuf tiga önskningar. Oaktadt påfvens löften, som nu återställdes sin makt, oaktadt Casimir Perriers ord och der högtidliga demonstration, som gjordes af Anco nas befolkning år 4832, med begäran om re former i de allmänna inrättningarna, oaktad kommunaloch provincialrådens protester, ha romerska hofvet sedermera, och i synnerhe