mils afstånd från Friggesund. : Förenämnde bägge lokaler äro de enda, bvilka ännu begagna elfvarna såsom transportmedel, att framskaffa de eljest oåtkomliga och högst betydliga vedmassor, som erfordras för 4,200 å 1,400 stigars kolniog om året på hvardera stället; men deremot användes på alla andra ställen hästkraft för vedens transport, der ugnskolning drifves på en mindre scala. Det var herr öfverdirektören Schwartz, som först gaf anledning till det nya kolningssättets användande i stort, och som uppfann iden till sjelfva elistadens konstruktion, så att den yttre luften icke får omedelbart komma i beröring med någon del af den vedmassa, som förkolas, men att icke destomindre lågan af ett i eldstaden brinnande serskildt bränsle så verkar direkte på veden, att denna fullkomligen genomkolas, hvilken id oförändrad bibehålles. Hedern af att mera fullständigt hafva utvecklat methoden och bragt densamma till dess nuvarande ståndpunkt tillkommer bufvudsakligast herr öfverste Anckarsvärd, hvarom närmare underrättelser inhemtas af dess till herrar fullmäktige ingifne berättelse, intagen uti 419:de årgången af jernkontorets annaler för 1833, jemte tillhörande ritningar och kostnadsförslag m. m. Häraf finnes, att ugnarne uppföras på tvenne serskilda sätt efter lokalens beskaffenhet, antingen med dubbla murar eller ock med enkel mur och trädband, då i förra fallet en sådan ugn kostar 573, och i det sednare 350 rdr banko, i stället för 1,400 rår banko, hvartill kostnaden för den första ugnen af lika stor!ek uppgick. Uti dessa ugparj inläggas 24 kub. famnar ved och erhålles öfver hufvud räknadt 50 å 59 stigar kol å 492 tunnor fast mål. Här bör äfven omnämnas, att inom Bysta och Brefvens bruks skogs område redan finnas uppförde 9 st. serskilda kolugnar, hvilka, utan att forceras, hållas i gång hela året igenom, och lemria tillsammans årligen omkring 4000 stigar. Detta sntal kommer att vidare ökas med 2:ne nya ugnar, eller tillsammans 44. Genom den skogsbesparing som sålunda vinnes, emot vanliga milkolningar inom orten, anser sig bruksegaren bli oberoende af köpekol. Koiugnarne under Brefven äro fördelade på det sätt, att hvardera äger sitt serskilda skogsfång, så beräknadt, att sedan skogen på 1,900 å 2,000 alnars afstånd på alla sidor om ugnen blifvit afkolad, hvarefter vedens framkörning skulle fördyras, anser man lindrigare att flytta ugnen till annan trakt i grannskapet, hvilket kan ske med ringa kostnad, då större delen af de gamla materialerna härvid kunna användas. Ugnskolningen vid Brefven har tid efter annan ådragit sig andre bruksegares uppmärksamhet och under de sednare åren föranledt methodens införande äfven på andra ställen. Inom det skogsomräde, som betjenar Forssjö bruk i Nyköpings län, finnas för närvarande 3:ne dubbla, svarande emot 6 enkla kolugnar, alla af samma storlek, hvardera af 42 alnars längd, 8 alnars bredd och 7 !, alnars höjd, genom hvilkas biträde den nyligen slutade och hos oss ovanligt långa blåsning, som oafbrutet fortgick i 933 dygp, till någon del kunnat underhållas med kol. Uti flere andra landskaper äro äfven dylika ugnar uppförda af samma storlek, som de, hvilka nu begagnas vid Brefven, i afsigt att derigenom minska vedåtgången vid kolningen, och är det all anledning förmoda, att deras antal efter hand skall ökas, i mån som skogarne blifva glesare, och man tvingas till bättre hushållning dermed; men bruket af kolugnar förutsätter likväl en mera samlad skog, än den, som vanligen finnes på våra små hemmanslotter, inom byalsgen. Enligt uppgift från 3:ne bruk, der kolningen är ställd under noggrann tillsyn, milornes skötsel verkställes af kunnige personer, och alla milor, innan de stybbas, noga uppmätas af pålitliga skogvaktare, så att vedinnehållet är bestämdt, somt kolen tillika noga kontrolleras vid utkörningen, erhålles sällan öfver 49 å 20 tunnor utur en kub. famn ved, då kolningen går väl, hvaraf med säkerhet lärer kupna antegas, att öfver det stora hela högst 46 å 47 tunnor kunna påräknas per kub. famn, då man tillika känner med hvilken vårdslöshet detta angelägna arbete bedrifves på ganska många ställen. I en väl konstruerad kolugn får man deremot 26 å 27 tunnor kol af en kub. famn ved, om veden icke är öfver 8 å 9 tum i diameter, då den bör klyfvas, för att påskynda kolningen. Med undantag af vissa bergslager, der skogen ; finnes starkt ålitad, och bergsmännen sjelfve vårda sina kolningar, samt några få andra orter, der kolningskonsten från äldre tider gått i arf från far till son, samt handteringen ännu bedrifves med verkligt nit och omtanka, erhålles väl ännu detl qvantum goda kol, som utur ett gifvet qvantum ved bör päräknas, men i al:imänhet råder ett helt annat förhållande. Det händer ofta nog, att en mila, som borde drifvas 3:å 4 veckor, för att gifva ett godt resultat, utkolas eller rättare sagdt uppbrännes på 8 å 9 dygn, och men erhåller en liten och föga användbar produkt, af ringa värde, ehuru allmänt kändt är, att om milan med urskiljning drifves långsamt, erhållas starka och mera kol, samt tvärtom att lösa och ett mindre qvantum kol erhållas i sämma mån som kolningen utöfver behofvet påskyndas. Olägenheter, som troligen icke afbjelpas förr än skogen kommit i högre värde, och skiljer sig härutinnan milkolning från ugnen, der ett lika qvantum ved alltid kolas på mycket kortare tid än i milan, hvilket äfven synes af biS ogade tabell. S Jemföres: sättet och säkerheten vid ugnsoch milkolning, så visar sig derutinnan högst betydliga skiljaktigheter, till förmån för förstnämnde metho-den. Hela konsten att kola i ugn består deruti, att sedan veden blifvit inlagd, från eldningens böran till slut, alltid hålla eldstaden fylld med ved ych frisk läga, för att hindra den atmospheriska2 uftens direkta tillträde, att observera förändringarna på röken, hvilken i början håller sig tung och tjock, men mot slutet blir ljus och blåaktig ill färgen, hvaraf med säkerhet slutas huru kolnicgen avancerar, och hvarpå här finnas samma säkra kännetecken som i milan, samt att icke inställa eldningen förr än kolniogen gått till bottnen, men att då skyndsamt och med noggrannhet igenmura eldstadsöppningarne och tillsluta utgångsrö