Aftonbladet – 20 juni 1846, sida 3

präktiga guldarmband, halsoch fingerringar funnos till icke obet:dligt antal. Myntsamlingen är icke liten och till förevisning rätt ändamålsenligt uppställd, så att ett urval af de olika tidernas och ländernas sällsyntaste, märkvärdigaste och vackraste mynt voro ordnade under glaslådor, för att derigenom gifva ett besrepp om samlingens omfång och värde och tilifredsställa sådana besökande som jag, hvilka endast hafva kort tid att skänka åt detta nöje, och af bristande kunskaper och underbyggnad endast anse det-som ett nöje. Åt den lärde eller samlaren öppnas de talrika skåpen för gruadligare betraktande. Till zoologiskt museum var en mycket vacker börjon gjord; i synnerbet af fåglar, hvaruppå den norska Fauna är rik. Denna samling, som de öfriga, led af brist på utrymme, emedan den var snart sagdt inpackad i tre å fyra små, låga rum. Bibliotheket ör uppsatt uti ett annat hus i staden oc3 ir, som allt annat, exdast en början. Bland utmärkta universitetslärare måste jag för dig nämna professorn i juridiken, Schweigaard, en ung man, med ena detaljkännedom om Norge och dess förhå landen, som skall vara förvånande. Han ver sist storthingsman för Christiania och värderades högt för sina fosterländska åsigter, lika mycket skiljda från demokratiens som absolutismens öfverdrifter, seende sak och ej person, men för öfrigt stark i medvetande at sin förmåga och ädla vilja att gagna sitt fosterland och derigenom kanske icke alldeles ogillande den sats, du vet, en af våra vänner yrkar, att lagar och författniogar äro till för skälmar, men ej för bederligt ok. Professor Sehweigaard, som förut utgifvit förtjenstfulla arbeten i silt yrke, lärer nu vara sysselsatt med ett dyl kt af större omfång och tros vara ämnad alt i en större verkningskrets gagna sitt ädernesland, äfven om han för närvarande icke skulle anse sig sjelf eller tiden mogen derför.