Aftonbladet – 17 juni 1846, sida 3

— Natten till den 214 Maj sprang en lustjakt, tillhörig prinsen, grefven af Syracusa vid Castelamare i luften. Prinsen hade den föregående dagen gjort en utfart till Capri, men från Castelamare på jernvägen återvändt till Neapel. Folket på lustjakten roade sig med fyrverkeri och bengaliska eldar, då olyckligtvis en gnista antände krutförrådet, 250 skålpund. Många menniskor blefvo skadade, men likväl ingen dödad. — ETT ÄFVENTYRLIGT TIDSFÖRDRIF. I London her man till publikens nöje gjort en särdeles egen förändring i de så kallade rutschbanorna. Banan går mera brant nedåt än vanligt, och på en sträcka af hela 40 fot; den böjer sig sedan uppåt mer och mer: brant, tills den slutligen antager formen af ett livalf, på hvars undersida v:gnen jemte den åkande forUöper, den sednare alltså -med hufvudet nedåt och vagnen ofvanom sig. Denna uppåt och hvalfformigt böjda del af banan räcker äfven 40 fot. Derifrån böjer sig benan åter nedåt, så att vagnen och den resande sluta med att komma i samma ställning som vid färdens början. Man kan försinnliga sig banans form, om man sammanrullar en pappersremsa och åter låter den utveckla sig i en öppen spiral. Vagnen har vid den första banbrantens slut uppnått en hastighet, som svarar emot 20 geografiska milt i timmen, eller omkring 140 fot i sekunden; och den genom denna stora hastighet åstadkomna centrifugalkraften trycker vagnen jemte den åkande fest emot den sedan följande hvalfformiga banans inre samt hindrar dem att falla; det är med ett ord samma konststycke, som det bekanta att svänga omkring ett tunnband hvari man ställt ett fyldt vattenglas, utan att glaset faller eller vattnet spilles. Också har den nya rutschbanan fått namn af centrifugalbana. En dylik tillställning är nu att beskåda i den ryktbara Crollska inrättningen i Berlin; den från England införskrifna apparaten bar äåtföljts af en helt ung machinist, m:r Blake, som dermed börjat anställa prof:esor. Till en början lät han vagnen löpa ensam; den tillryggalade lyckligt sin blixtsnabba färd, och kom välbehållen till målet. Derefter satte han sig sjelf uti; men hans första proffart tycktes alltför litet animerande för pubiiken att följa exemplet; centrifugalkraften befanns otillräcklig och både vagnen och den åkande störtade ned. Den allestädes närvarande berlinersanden kom dem Nkväl-till bjelp med ett mjukt underlag, så att ingen skada skedde. Vid undersökning befanns att ett par skrufmuttrar hade lossnat och framsläppt ett jernstycke, hvars friktion minskat den erforderliga hastigheten. När detta fel blifvit undanröjdt, besteg m:r Blake äter sin vagh; och han har sedan dagligen förnyat sina resor, utan äfventyr. Polisen har likväl bittills funnit betänkligt att medgifrva centrifugalbanans uppiåtande till begagnande af smatörer ibland publiken.