Aftonbladet – 17 juni 1846, sida 2

(Insändt.) För att fästa vederbörandes uppmärksamhet, och till förekommande af flera sådane olyckshändelser som den, hvilken nu timat med svenska örlogskorvetten Carlskrona, kapten Klint, anhålles at! tit. i sin tidning behagade införa hvad som så vä af flera utländske sjömän kan intygas, och som äfven inom vårt eget sjövapen bland de mest erfar ne personer är den rådande tankan, nemligen at våra sednast byggde örlogsfartyg hafva för höge master, för svåra rundhult, samt i följd häraf föl stor segel-area emot fartygens bärighet — när här till lägges oöfvade besättningar, som ej i rätt tid kunna få seglen bergade — så är den ovanliga hän. delsen af en korvetts kantring lätt förklarlig. Så framt vederbörande, efter den nu vunna bedröfliga erfarenheten, ej låter göra nödig minskning masternes och rundhultenrs dimensioner, torde mar hafva flere dylika olyckshändelser att motse. Gammal kofferdi-kapten. Denna artikel, som äfven af författaren blif vit insänd. till Allebanda, såsom vi finne af des: Ja för i dag, har visserligen synts förtjent a uppmärksamhet; dock torde uppgiften icke bör: utan vidare undersökning antagas för gilven Man bör nemligen äfven besinna, att vår flotts hufvudsakligen måste vara ämnad för öfverfarter på Östersjön och försvaret af våra kuster samt egentligen icke har något att göra i de vestindiska farvattnen; och i Östersjön före komma visst svåra stormar, men aldrig orkanel af den bäftighet, alt ej ett örlogsskepp kar hinna beslå sina segel. Detta hindrar ej at aa rr