Aftonbladet – 15 juni 1846, sida 2

skönaste flickor voro an-kaffade öfverallt. Mei sultans lifmedicus undanböjde den sistnämnd: artigheten och fästade de turkiska förnäme uppmärksamhet på att resan äfven åsyftade et förstärkning för den utmerglade Padischah helsa. Den 28 Maj skulle Sultan inträffa Rustschuk, der furstarne af Moldau och Wal lachiet samt flera österrikiska och ryska gene raler inväntade honom. OSTINDIEN. De i kriget mot Pendschab tagna 256 kano nerna voro skickade till Delhi och skulle deri från, under militärisk betäckning, föras i pro cession inemot 430 mil, till Calcutta. Enlig generalguvernörns order moitogos de vid alla mi litärstationer af tropparne i parad, hvarvid man skapet i korthet jordes underkunnigt on de ärofulla bragder, hvarmed deras vapenbrö der eröfrat dessa segertecken. I Bombay hade sommarhettan redan den Maj medfört vattenbrist och kolera. — I Pend schab rådde lugn; general Littler låg med si observationscorps i Lahore; generalguvernöre! lord Hardinge och öfvergeneralen lord Gougb hade dragit sig undan till Simla, för att i den na fjelltrakt njuta af den svala bergluften un der sommarn. Al de i fältslagen vid Sedletscl sårade krigarne voro omkring 200 ankomn till Bombay; bland de öfriga hade flera död på vägen dit. Derstädes såg man äfven orga nisatörn af Sejkernas arm och hufvudanförare: i de stora slagen, den franske öfversten Mou ton, jemte anläggaren af de ypperliga fältver ken vid Firutschah och Sobraon, den spansk ingeniörkaptenen Hurbon, äfvensom prins Wal demar af Preussen. Alla dessa deltagare krigsuppträdena ärnade sig då tillbaka till Europa CHINA. Macao har blifvit förklarad för fribamn, lik väl med vissa inskränkningar, som föranled framställningar i Lissabon om ändring. I al vaktan derpå hade portugisiska guvernörn likvi upphäft all tull och alla skeppsafgifter. Kejsarens beslut om europeers inlåtande Kanton är nu kungjordt i staden och fullkom ligt gynnsamt för handelns frihet. Detta hin drade likväl icke, attjen fiendtlig sinnesstämnin herrskade hos landtfolket emot Fankies, i by arne rundtomkring Kanton; bönderna hotad med döden hvar och en europ, som vågad sig ut på landet.