irgen annan skulle få smörgåsen? — Sv: När Maja Stina kom in i köket omkring kl. elfva, för att tvätta potatis till middagen, gaf jag henne smörgåsen. r Fr. Åt hon genast upp den? — Sv. Hon åt deraf i köket och tog med sig det öfriga åt källaren, der potatistvättningen verkställdes. Fr. Hyad betydde. mammas yttrande: om Maja Stina Varit henne trogen, hade detta icke händt? — Sv: Jag hörde ej mamma säga så och känner ej om Maja Stina afvetat, att Forssberg skaffat gift eller talat om det för någon. Fr. Ransakningen upplyser, att Maja Stina Forssberg blifvit sjuk redan vid ankomsten till källaren. Fick Maja Stina mera gift än kontrollören? — Sv. Jag kan ej säga så noga om Maja Stina fick -hälften af giftet eller mera. Fr. Önskade Hedda Thorman, att Maja Stina skulle komma bort? — Sv. Nej. Fr. Har Hedda Thorman ej haft någon kunskåp om brottet? — Sv. Nej. Fr. Hvarföre fruktade ej niamma och Sofi lika mycket för gossen Forssberg som för hans syster Maja Stins? — Sv. Vi voro så säkra på bonom, att han skulle tiga, ty han hade lofvat det. Fr. Hade Maja Stina hotat; att tala om något och hvad? — Sv. Jag tror, att Maja Stina frågat sin bror hvar giftet blifvit af. Fr. Talade aldrig Maja Stina med Sofi? — Sv. Msja Stina frågade en gång: har mamsell fått det Gustaf skulle skaffa? Fr. Hvad svarade Sofi? — Sv. Ingenting. Jag lemnade benne och gick in. Fr. Visste Maja Stina att hon dog af förgift? — Sv. (efter någon begrundning). Det visste hon väl ej. Hon sade blott, att hon var rysligt sjuk. Fr. Visste pappa det? — Sv. Han yttrade åt doktorn, att pappa troligen blifvit sjuk af spenaten. Fr. Hvarföre bar Sofi ända hittills förtegat och först nu bekänt sitt brott? — Sv. Jag har velat fria mamma från häktet. (Sofis ögon fyllas med tårar. Hon torkar bort dem med sin näsduk.) Jag hade lofvat att taga brottet på mig. Fr. Har m: mma bedt Sofi derom? — Sv. Nej. Fr. Hvarföre har Sofi nu brutit sitt löfte? — Sv. Jag har nu suttit så länge der nere i mörker. Fr. Har Sfi ingen annan anledning att åberopa för sitt erkännande? — Sv. Jag har ej baft lugn och ej kunnat sofva om nätterna. Fr. På hvad sätt har detta tillstånd gifvit sig tillkänna? — Sv. Jag har tyckt mig hafva gjort så illa, att det vore bättre säga sanningen. Fr. Har Sofi med traktörskan Brandstedt skickat den helsnivg till fru Ekvall, att Sofi aldrig skulle röja mamma? — Sv. Jag påminner mig ett sädant yttrande till madam Brandstedt, men minnes ej, om jag bad henne framföra det såsom en helsning till mamma. Fr. Hvad hade Sofis mor lofvat för det Sofi skulle åtaga sig förgiftningssaken? — Sv. Hon lofvade ingenting. Det var jag, som :lofvade henne att taga brottet på mig. Fr. Trodde Sofi, att hon skulle få nåd? — Sv. Jag tänkte, att det ej skulle-bli så svårt... Jag trodde ej, att jag skulle få sitta i så svårt mörker som det, hvarti jag suttit. Fr. Kanske har Sofi nu aflagt sin bekännelse endast för att slippa ur mörkret, och att alltsammans är osanning? — Sv. Nej. Fr. Tror Sofi att mamma vill bekänna om hon får höra hvad Sofi nu sagt? — Sv. Jag kan ej veta hvad mamma säger. Fr. Vet Sofi ingenting om Hedda Thormans tillstånd och om blodlefrarne i kappan? — Sv. Det var Palmsöndagen, de voro i kappan. Jag vet ej hvems de voro. Fr. Hvad tänkte eller trodde Sofi? — Sv. Jag trodde, att de kommo från Hedda Thorman, emedan jag tyckte, att hon var i grossess, och detta rykte var dessutom allmänt. Fr. Var hon lika tjock efter som före Palmsöndag? — Sv. Ja. (Uppehåll.) Många tyckte så, andra. så, Fr. Hvad tycker Sofi? — Sv. Jag tycker att hon är oförändrad. Fr. Hade ej Sofi och Hedda något förtroende sins emellan? — Sv. Nej. Fr. Talade ej Hedda Thorman med Sofi om Heddas umgänge med Sofis bror Wilhelm eller någon annan? — Sv. Nej. Fr. Agde Wilhelm ingen medvetenhet af förgiftningen? — Sv. Nej. Fr. Talte mamma och Sofi aldrig med Wilhelm derom? — Sv. Nej, aldrig. Fr. Sofi erinrar sig huru ransakningen uppdagar, att Wilhelm yttrat sig gerna vilja ärfva-och änekat att han hade litet hvitt och så vidare;