Aftonbladet – 6 juni 1846, sida 3

det afseendet synes hafva uppnått yttersta gränser: Mebemed Ali är för egen del icke grym, men Ibrahim förnekar icke härutinnan sitt rumeliotiska ursprung; han låter afrätta folk med en liknöjdhet, som skulle hedra en pascha af gamla stemmen. Mengin, som af alla europter har bäst reda på Egypten under dess närvarande styrelse, förtäljer många drag af Ibrahim, bland hvilka jag blott vill anföra ett. Mehemed Ali hade uppdragit åt sin skattmästare, Malen Ghali, att insrifva de resterande skatterna i en del af nedra Egypten. Denne visste, att det ifrågavarande distriktet var oförmözet att betala, och det lyckades honom att derom öfvertyga Mehemed Ali; men Ibrahim påstod för fadren, att man bedrog honom och att ingenting vore lättare än att inkassera det återstående skattebeloppet. Han erhöll tillstånd att göra det, begaf sig till ert och ställe, lät kalla Malen Ghali till sig och genomgick med honom skattelängden. De kommo i dispyt angående en summa; och. Ibrabim befallte att han skulle skjutas. Hans folk bortförde Gbali och fördröjde exekutionen i den öfvertygelse, att fursten vid lugnare sinne skulle återkalla befallningen. Men han föll i stället i raseri öfver, att man icke åtlydt honom, och Ghali blef skjuten. Härefter befallde Ibrahim, i trots af de böner, som den mördades som ställde till honom, att liket skulle ligga qvar midt i lägret, och först efter fyra timmars förlopp tihät han familjen alt bor.taga det. Han ville hämnas på Ghali derföre, alt denne någon gång förut vägrat lemna honom en äskad penningsumma. — De grymheter, som han föröfvade i Grekland, äro bekanta och behöfva derföre icke upprepas; i Syrien for han på sednare tiden icke bättre fram. Då staden Nabius rest sig, bemäktigade sig Fbrahim staden och lät föra en del af befolkningen till S:t Jean dAcre, der han lät inspärra den i en moske. Han gaf befallning åt en doktor Mitre, att bland fångarne utvälja dem, som kunde instickas i armten. Mitte utvisade ett visst antal såsom tjenstbart; dessa skickades till en kasern och erhöllo befallning att afhugga hufvudet på de öfriga. Följande dagen anlände cn ny transport af fångar; Mitre blef uppdragen att äfven undersöka dessa och försökte nu att frälsa dem alla, men bland dem funnos orkeslösa gubbar, som han var tvungen att utgallra; alla dessa nedergjordes på stället. Ibrahim synes äga åtminstone den förtjensten, att ban icke köper curopåer till att prisa honom i tisningar och. böcker; men det är en negativ förtjenst, som icke förbättrar, utan snarare försämrar Egyptens utsigter, ty Mehemed Alis politik att förskaffa sig Europas beröm, äfven om det icke är förtjent, har utan tvifvel ofta afhållit honom från saker, hvilka han visste icke skulle honom förlåtas.n — Tidningen Rotterdams Coursnt berättar från S:t Petersburg att derstädes för kort tid sedan ett stort ental fartyg, lastade med råg cehi: mjöl blifvit uppbrända vid en eldsvåda. Den q NanLitet spanmål som dervid förstördes uppgick till 186 0600 Tschetwer eller mer än 240,600 tunnor. — I Paris har ett sällskap bildat sig med 8 millioner francs kapital för anläggning af ett garnspinzeri, med 30,000 spindlar. Etablissementet kommer att inrättas i Rouen.