Aftonbladet – 3 juni 1846, sida 3

RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER. — Angående det i Aftonbladet under förra veckan omnämnda polismålet med bokhandlaren Fritzes bodgosse, innehåller tidningen Söndagsbladet i sista numret -ett protokollsutdrag vid en sammankomst på tyska kyrkosalen af den 7 Februari och betyg af rektorn i tyska skolan hr Freese samt kyrkoherden Rohtlieb, hvilka innehålla dels att gossen efter frigif-vandet ur häktet blifvit återtagen i tyska skolan med ett understöd, som han haft före sitt engagement: bos hr Fritze, dels ock att han efter återkomsten icke visat något sådant uppförande, hvarigenom en dålig tanka om hans karakter kunde rättfärdigas. Söndagsbladet uppgifver härvid tillika, ått en af fäderneslandets mest ansedda advokater åtagit sig gossens sak och ämnar instämma hr Fritze till kämnersrätten. Så till vida synes detta mål bafva fått en bättre utgång för gossen än man (i början förmodade, och. det lärer väl ej fela att han erhåller all nödig upprättelsg, om han blifvit orättvist behandlad och förföljd af sin husbonde. Men hvad som förvånar oss, i fall öfverbufvud något kunde förvåna ifrån Söndsagsbladet, är att detta utfar med den yttersta häftighet, ja! med ett verkligt raseri emot Aftons bladet, för dess tillgörande i denna sak. Man måste likväl hafva hela Söndagsbladets dumdaristighet och okunnighet i förening, för att finna anledning till ett sådant utfall. Det bör märkas, att händelsen redan härleder sig från början af detta år och sakens natur gjorde då förmodligen, att den ej blifvit behandlad i polisen med den offentlighet, att vår polisreferent fått kunskap derom. En god tid derefter började Söndagsbladet föra väsen öfver att Aftonbladet ej haft något om denna-sak, och såg redan häruti en medbrottslighet mellan Aftonbladet och hr Fritze. Aftonbladet lofvade då att söka underrätta sig om saken, som ock genast efterhördes, dels i polisen, dels hos hr Fritze sjelf. Den sednare uppgaf härvid, att hans afsigt aldrig varit att gossen skulle qvarhållas i häkte; utan hade han blott öfverlemnat honom till polisen med begäran, att han måtte få komma på Prins Carls inrättning. På denna grund framställdes i Afionbladet den förmodan att gossens gvarhbållande i häkte icke varit hr Fritzes fel, utan polisens. När åter denna artikel inflöt i Aftonbladet, gjordes deremot frånfpolisens sida enskildt den anmärkning, som gaf apledning till den sista artikeln. Man mäste imedlertid vara till den grad inskränkt i förstånd, som Söndagsbladets redaktör med alla sina eqvilibrier och kullerbyttor är, så snart fråga uppstår om sak, för att icke varseblifva, att denna sista artikel är ironisk, då der talas om att gossen för sitt eget bästa blifvit qvarhållen flera veckor i arrest ibland tjufvar och skälmar. Något vidare svar ifrån Aftonbladets sida är härutinnan öfverflödigt. Deremot kan man icke alldeles undgå att framhålla den omständigheten, att Söndagsbiadet, som skrikit öfver Aftonbladets underlåtenhet, aktat sig väl för att sjelf redogöra för corpus delicti, eller anledningen, hvarföre gossen först blifvit öfverlemnad till polisen. Det är visserligen möjligt, att br Fritze häruti förgått sig och behandlat gossen obarmhertigt, och han synes oss åtminstone handlat orätt mot sig deruti, att ej upplysa förhållandet närmare, om ban kan freda sig från en Sådan misstanka; men huru härmed förhåller sig, kan åtminstone ej dömas af Söndagsbladet, hvilket framställt gossen såsom salldeles felfri -och utan omsvep på förhand dömt Fritze saker. I fall pu målet kommer i rekonventionsväg till domstol, skall det bli intressant att förnimma, om handlingarna då komma att upptagas i Söndagsbladet. Imedlertid har detta tillfälle lemnat ett nytt prof på den ståndpunkt, som Söndagsbladet har i allmänna omdömet. Oaktadt nemligen de ofvannämnda betygen åro officiella, hafva vi nemligen hört personer, som, i anseende till den ovanliga och oerhörda händelsen, att undantagsvis finna något sannt i Söndagsbladet, till och med förmodat, att dessa hetyg voro bhopsmidda af Sjöberg sjelf, i hvars ögon ljuga och stjäla lära vara fullkomligt ursäktliga förseelser. Detta är dock, enligt hvad vi underrättat oss om, icke förhållandet. Betygen äro verkliga. — I går afton kl. 8 begicks ett rån på Ladugårdsgärdet, nära Kongl. Borgen. En betijentgosse utförde flyttsaker till Djurgårdsbrunn, då emellan leboratorium och Källhagen fyra karlar omringade åkdonet, en tog hästen i tygeln, och de andre afklädde gossen rocken, samt togo hans silfverur och 4 rår i pengår som han hade på sig. Då gossen gret och bad att återfå rocken, kastade de den till honom, men begåfvo sig skyndsamt undan med det öfriga. S i EEE TITS