Aftonbladet – 25 maj 1846, sida 3

1iren Dlavanget HaUc SKEPPEL PIXOFTaCA agatt till New-Yoik med 4353 utvandrare. BLANDADE ÄMNEN. — REFLEXIONER AF PROFESSOR HUSS ÖFVER DEN HOS UNGA QVINNOR FÖREKOMMANDE BLEKSOTEN. ,DÅå flere af mina colleger ha för mig uppgifvit sig äfven gjort den anmärkning, att bleksot på senare åren blifvit allt mer och mer ofta förekommande inom hufvudstaden, så bland de högre som lägre klasserna, så utgör detta ett bedröfligt tecken till qvinnans eller rättare qvinnokönets sjunkande fysiska kraft. Orsaken kan endast sökas i förvänd uppfostran och förvändt lefnadssätt och närmast i den, att jag så må uttrycka mig, grymma uppfostringsplan, som nu inom hufvudstaden innästlat sig och tagit öfverhand, att flickan från 8:de till 45:de å 46:de året, skall i skolan eller pensionen hela dagen året om hänga näsan öfver boken eller syarbetet, och hemkommen i föräldrahuset sitta vid fortepianot, lära sig 3 å 4 språk m. m. och snarare uppfostras till en lärd docka än till de pligter, som närmast åligga qvinnan, hurudan dess ställning inom samhället än må vara. — Låtom oss i tid fästa vår uppmärksambet vid detta vigtiga ämne, innan det onda tagit så öfverhand, att varningen kommer för sent,. — — (F. L. T.) — ÅSTREA. I en enzelsk journal läses om denna himlakropp följande: Denna nyligen upptäckta planet är en följeslagare åt de fyra små. hvilka man för 40 år sedan upptäckte emellan Mars och Jupiter. -Om den ej är större än den minsta af dem, är den sannolikt mindre än 40 (engelska) mil i diameter eller af en yta så stor som Storbrittannien. Man tänke sig en sådan liten sferisk kropp, rullande framåt på sin bana! man föreställe sig dess växtrike, dess djur; huru allt måste vara tilltaget i miniatyr! om der finnas menniskor, huru små måste de ej vara! huru näpna alla. deras sociala inrättningar! Om man antoge proportionen af Storbrittanniens yta i jemförelse med hela jordens och derefter bestämde allt, vore Gullivers småfolk jättar emot inbyggarne på denna planet. (P. o. I. T) — FREDRIK II:s AF PREUSSEN POLITISKA TESTAMENTEN. Professor Preuss, som haft sig uppdraget att ombesörja en upplaga af Fredrik II:s samtliga skrifter, omnämner i företalet att deriblandbefinnas två så kallade politiska testamenten, det ena af år 1752, det andra af 1768. men att en högre myndighet icke funnit deres offentliggörande lämpligt. a — POLITISK MINNESVÅRD ÅT EN POET. Åt den bekante engelske hofpoeten på stat (The Eaureat,) Robert Southey kommer en minnesvård att inrymmas i skaldevrån (poets corner) i Westminster Abbey — en förtjent hyllning — säger den fromme Morning Post — ty Southeytjenade icke blott litteraturen, utan äfven religionen och kyrkan. Denne Wellingtons lofsångare har i alla fall och på ett mycket säkrare sätt blifvit förvissad om oförgängligt rykte, genom sina litterära strider med Byron, fastän den sednares minnesvård skall, efter den ännu gällande tidsåsigten ibland de makthafvande i England, komma att för ailtid uteslutas från Westminster Abhey. — Mademoiselle Plessy, primadonna vid Theatre Francais i Paris, har blifvit dömd att betala 4100,000 francs i skadestånd till direktionen, för det hon brutit sitt kontrakt. Hon hade endast 40,000 francs om året vid Theatre Francais, hvarföre hon begaf sig till Ryssland, hvarifrån hon erbållit betydligt förmånligare anbud. — Från Rom klagas, att hettan under April varit ovanligt stark, hvilket haft ett menligt inflytande så väl på vexter som djur. De sednare skola vara mycket blottställda för vattenskräck,som skall yppa sig både hos tama och vilddjur. En galen varg, af ovanlig storlek, har på det neapolitanska området förorsakat stor skada och bitit både menniskor och djur, af hvilka flere inom kort dött. — OLE Buuis vior. Den viol, hvarpå O!e Bull brukar spela, skall vara förfärdigad år 4532 af Gaspare di Salo, på kardinal Aldobrandinis beställning. Halsen är prydd med artistiska snider:er af Benevenuto Cellini. Kardinal Aldobrandini skänkte instrumentet till skattkammaren,i Innsbruch. Då staden år 41809 föll i fransmännens händer, bemäktigade sig en soldat den gamla violen och sålde den för 400 gulden åt en amatör, som egde den största samling af stränginstrumenter som funnits, och hvilken bevarade violen med en sann fornforskares veneration och afslog äfven de största summor man bjöd för densamma. Vid mannens död testamenterade han den åt O!e Bull. — År 14821 blef en person i Dublin vid namn Sergeant dömd till deportation för vexelförfalskning, då konung Georg IV befann sig i Irland. När konungen skulle afresa från Kingstown. och den kungliga barken skulle gå under segels, störtade sig ett bättre klädt fruntimmer, med ett p2pper i banden, uti vattnet, i hopp att kunna uppnå fartyget. Då man räddat henne och bragt henne. land, visade det sig att det var nämnde vexelförfalskares hustru, och att det papper hon höll i handen var en till konungen ställd böneskrift för mannen. Rörd af denna tilldragelse, beviljade äfven konungen den sökta nåden. Efter en tiderymd af 25 år har nu samme man, nästan vorden gubbe; åter blifvit öfverbevist om en vexelför:alskning och dömd till sju års deportation. ? — INSTINKTENS MAKT HOS EN HUND. Några jägare, som hade varit ute på jagt, återvände nyliigen till sitt hem i Ipplepen i England. På vägen slog en tjäder i en buske; men som jägarne icke kunde förmoda, att något vildt skulle finnas