nog blifvit begångna under och såsom följder a auktionsruset. Socknenämnden vågar äfven hoj konungens befallningshafvande vördsammast anhåll om befallning till kronobetj-ningen, att på de omsorgfullaste tillse att öfverenskommelsen, att intil nästa skörd inom Sorunda socken icke till afsalv hålla bränvin, måtte hörsammas och iakttagas, helst socknenämnden föreställer sig, att den rättig. het till bränvinsförsäljningen, som uti författnin: gen om bränvinsbränningen tillerkännes jordegare, som ega rättighet att bränna bränvin, icke måtte kunna afse annat än egen tillverkning, då försälj ning af ifrån andra upphandladt bränvin otvifvelaktigt måtte hänföras till krogrörelse, hvarföre då äfven särskildt måste skattas, ifall den af konungens befallningshafvande efter socknens hörande blifvit tillåten. Soruada den 46 Mars 1846. Socknenämnden, genom dess ordförande. Landshödingeembetets svar lydde som följer: Till socknenämnden i Sorunda! Uti skrifvelse den 46 dennes har socknenämnden genom dess ordförande generaladjutanten m. m. grefve C. H. Anckarswärd anfört, bland annat, att socknenämnden i allmän sockenstämma d. 26 Oktober sistlidet år ibland tillgöranden för afböjandet af de då befarade följderna utaf den svåra missväxten beslutat, att icke allenast afsäga all bränvinsbränning intill nästa skörd, utan äfven att bränvin under tiden icke skulle skänkas hvarken inom hvardagslaget eiler vid gästabud af hvad beskaffenhet som helst, samt att bränvin icke skulle hållas till afsalu å något ställe inom socknen, till följd hvaraf socknenämnden anhållit, dels att tillståndsbre? för bränvinsminutering vid auktioner inom Sorunda socken icke före nästa skörd måtte utfärdas, dels ock att kronobetjeningen måtte anbefallas på det sorgfälligaste tillse att öfverenskommelsen, att intill nästa skörd inom Sorunda socken icke hålla bränvin till afsalu, hörsammas och iakttages; — och ehuru konungens befallningshafvande med särdeles välbshag erfarit socknenämndens goda afsigt med ifrågavarande öfverenskommelse, har konungens befallningshafvands likväl, enär måttligt förtärande af bränvin icke lagligen kan någon förvägras, samt afsägelsen af bruket äfvensom utaf den i författningen medgifna rättighet till försäljning af denna vara endast är att betrakta såsom ett löfte, hvars brytande icke kan med någon påföljd af åklagaremakten beifras, ansett sig icke kunna till socknenärndens ofvanberörde anhållan i vidsträcktare måtto lemna bifall, in hvad socknenämnden sålunda andragit, skall vid pröfningen af de ansökningar om tillstånd att vid auktioner hålla bränvin till afsalu i minut, hvilka hädanefter och intill nästa skörd från Sorunda socken hit inrgifvas hos konungens befallningshavande vinna behörigt afseende. Stockholm i landskansliet den 27 Mars 1846. C. F. Horn. C. W. Rydvall. Det är utan tvifvel en fägnad att af ofvanstående erfara det pvälbehag, som hr landshöfdingen grefve Horn funnit i socknemännens uttryckta åsigter; men deremot har man litet vårt ait utfiona den association af föreställninsar, i följd hvaraf hr landshöfdingen skulle inna rättigheten till ett måttligt förtärande af tarka drycker lägga något hinder i vägen för vad sockneboerne begärt, eller att serskildt illstånd till bränsvinsförsäljning vid auktioner j må utfärdas. CE