Aftonbladet – 8 maj 1846, sida 3

tIdade ett annalkande utbrott. Hastigt vänd hon sitt rodnande ansigte åt sidan samt sac Jefter några ögonblicks förlägen tystnad: I Men säg mig först huru den afundsvärd Iman bör vara beskaffad, som skulle så der, et Itu, tre, kunna vinna din kärlek.n Det har jag ännu icke så noga uppgjort me mig sjelf, och det är tid nog; ty kommer dag kommer råd. Men litet grand kunna vi doc skärskåda honom, -då vi icke hafva annat at göra. Först och främst bör han se någorlund bra ut, ty då jag hsr den lyckan eller olyc kan, hvilket man nu vill kalla det, att ver rik, ville jag åtminstone hafva något för min pengar, som kan synas för hvar och en. Se dan skall han vara munter, qvick och glad, si att han tager allting, äfven det tungsamm:; äkta ståndet, lätt och icke visar mig en rynkac panna, som jag fruktar värre än döden. Slutligen skall han vara godlynt (eburu det inga lunda skadar, om han skulle visa sig lite småt! rasande emellaråt), så att jag må kunna älsks honom af hjertans lust, såsom mitt allt, då jag hvarken har föräldrar eller syskon i lifvet.n Säg icke så, älskade Hortensia! förebrådde blondinen, ,är icke min far äfven din och är icke jag din syster ? Din far, goda Agnes, är en förträfflig man och den bäste bland förmyndare, ty han har en gång för alla förklarat, att han aldrig tänker att blanda sig i mitt bjertas enskilda affärer, i den händelse jag skulle få några sådane — han älskar mig lika mycket som sina egna barn, och du har alltsedan barndomen verit mig den trognaste syster, men lika högt som lu sätter din verklige älskare öfver allt annat på jorden, lika högt får väl äfven jag lof att sätta min fabillade, hvilken jag gerna vill föråta ett halft tjog menskliga svagheter, om han ;ndast besitter de egenskaper, jag nyss uppräkat. Men, kors i all verlden! hvad. är det,