Götheborg d. 4 Maj. I fredags, d. 4 dennes kl. mellan 40 och 14 på aftonen, inträffade på vä gen mellan staden och Lerje en olyckshändelse hvilken härstädes väckt mycket deltagande. Råd: :huskanslisten, v. häradshöfdingen J. E. Ölisch hade nemligen, i sällskap med trenne af sina bekanta på eftermiddagen företagit en promenadridt til Lerje, från hvilket ställe de klockan straxt eftei 10 anträdde återfärden till staden. Hunne til Lerje grindtorp, hade Ölisch, som man förmodar i mörkret råkat att rida för nära en af de någo in på vägen stående grindstolparne, hvarigenom han med sådan häftighet kastades ur sadeln nec på landsvägen, att hufvudskålen på ena sidan kros sades. Han upptogs sanslös och inbars i torpet men innan läkare, som genast efterskickades, hanr ankomma, var Ölisch redan död. Också var ska dan så svår, att någon läkarehjelp, äfven om der genast efter olyckshändelsen varit till hands, ickt förmått rädda honom. (G. H. o. S. T.) Linköping d. 6 Maj. På marknadsdagen går rädde mycken trängsel och liflighet. Folk ha de sammankommit från alla håll i stor mängd oct medfört diverse kuranta varor till afsättning, son ock gick raskt för sig, sedan den länge öfverkla gade penningebristen nu mera tyckes lemnat run för ett för handelsoch marknadsrörelsen mer: gynsamt förhållande. Af spanmål funnos icke obe tydliga partier, som såldes till det numera gällan de moderatare priset å denna vara. (L. B.) Calmar d. 2 Maj. I går åtta dagar sedan sent på aftonen, under den starka stormen, företog sig skräddaren Joh, Persson i Skäppnetorp, af Ålems socken, att af hämd tillställa ett mordbrandsförsök hos bonden Jon Larssons enka, i Skäppnetorp. Joh. Persson hade redan antändt en ifrån ett gammalt tak nedvräkt halmhög, som låg bredvid ladugårdsväggen, och han höll på alt anläggs eld på flere ställen, när ladugårdspigan, som gick ut för att gifva nattfoder åt kreaturen, varseblel mordbrännaren och hans företag, samt gjorde allarm i byn. Lyckligtvis fanns vatten nära till bands, så att elden blef släckt; i annat fall hade snart hela byn blifvit förvandlad till en askhög, ty stormen låg på ned åt byn. Mordbränneren, som greps å bar gerning, hade förut hotat enkan med något illdåd, för det att, sedan han efter Jon Larssons död hade stulit och försågat en del af de vid qvarnen liggande hopastockarne, enkan frånsagt Joh. Persson all befattning med dem som äunu voro gvar i skogen. (Bar.)