Aftonbladet – 7 maj 1846, sida 2

tingar och vänner? Han ville ju icke låt2 detta onus falla på motpartiet? Svar. Detta är sannt; alla blefvo ingvarterade bos mairens anhängare. Ordf. (till den tilltalade). Ni ser buru mairen gick i aktning och grannlagenbet för sina fiender; han kunde icrqvartera soldater hes dem och han ville det icke. Den anklagade. Ni kallar detta grannlagenhet för motpartiet; men så uttyder man icke mairens handlingssätt i kommunen. Truppens gencmtig förorsskar en viss förströelse; hvar och en skyndar sig att på bästa sätt mottaga militären. De unga männen göra dessutom bekantskaper, vinna till och med vänner. De boppas att måhända erhålla krut och kulor, med ett ord, det är en fest, en glädjehö,tid, och mairen ville icke låta sina fiender dela den. Jean Pierre Teneroni, sergeant vid voitigörbataljonen. Jag var på vakt i Sainte-Lucie då den anklagade dödade mairen. Jag fick genast veta händelsen och lät straxt häkta mamsellp. Då jag frågade henne.hvarföre hon begått brottet, svarade hon, att det var för alt hämna sin brors död. Jag lät föra henne till kassernen och bevaka benne af en korporal och fyra man. Jag ansåg mig böra gå ut och lugna den förbittring, som detta brott framkallat. Under det jag gjorde min rund i kommuner, kom qvartermästaren och arställde förhör med henne. Vid min återkomst till kassernen tog jag äfven en penna för alt uppsälta mitt förhör, och under det jag skref anlände några pe:;soner, voltigörer, och den anklagades moder. Man frågade henne orsaken till det begångna brottet mot mairen, och hon svarade: Hvarföre skymfade han mig i min olycka? hvarföre gjorde han horntecknet åt mig? Jag vände mig då hastigt om och sade: Har han gjort horntecken åt er? Ja, svarade hon. Jag tillade då detta uti min berättelse. Då hon såg sin mor tröstlös, sökte