Aftonbladet – 5 maj 1846, sida 2

—— ALL moment ae — lagar, genem duellplakater. Man säger oss, att duellen nu kommit under allmänna lagen. Förklara er, hvad förstår ni med sllmänna lagen? Månne det då icke fanns allmän lag, när de nyssnämnda plakaterna gafs af konungarne? Månne det cj under Henrik IV, Ludvig XHUI, Ludvig XIV, Ludvig XV äfven fanns en allmän rätt, som straffade mord och angrepp på lifvet? Jo; men man tog ej då sin tillflygt till klyftigheter, man äskade ej en menniskas hufvud till följe af uppgjorda liknelser med andra lagfall; man hade ej den oredligheten att tro, att man kan straffa en sak till följe af en lag, som icke omtalar den saken. Hvad följer af allt detta? Att laga förbud mot att slåss i duell icke finnes i Frankrike. Hr Berryer genomgår nu åtskilliga deler af duelllagstiftningens historia i dess förhållande till reli gionen och moralen. Vet ni icke, säger han slutligen, att hela verlden velat stifta en lag mot dueller? Konstituerade församlingen, Konventet, de Femhundrades råd, Restaurationen 4816, Restaurationen 41828: tvenne gånger, efter 4830, har man velat göra en duelllag, nemligen 4835 och slutligen 1845, på hrr Dozons och Taillandiers proposition (hvarvid Guizots bekanta ord, om duellens oundyviklighet, om ej nödvändighet i Frankrike ). 1 få ord! kanslerer, ministrar, öfverrätter, hafva förklarat, och förklara, att duellen icke straffas. Hvad utsleg fällde kassationsdomstolen 1838? Jo; att det icke gafs någon lag emot duellen, och att man måste göra en sådan. Detta är så klart, så afgjordt, att ej ännu en enda fällande dom i dylika mål afgifvits. — — Hvad hafva vi nyligen sett? Hertigen af Uzös har slagits, men icke blifvit lagförd, merskalk Bugeaud har dödat en af sina kolleger och ej dragits för rätta (allmän rörelse). ) Les moeurs frangaises c. :..-.