Aftonbladet – 27 april 1846, sida 3

Jemte: de nådiga remissbandlingarna, bifoga ir underdånighet transsumt af kollegii protokoll r hvad det innefattar våra af Pontins och Ek strömers särskilda yttranden, och kollegium fram härdar äc. åc. Er. af Edholm, Jac. Berzelius M.. af Pontin, Dan. Ekelund, C. J. Ekströmer Carl Thelning. Stockholm d. 47 Okt. 1845 J. Ljungberg. (Forts. följer.) sådan gifves för apothekareyrkets angelägenhe ter, är denna fråga redan utkämpad. Europeisk ryktbara, ja! verldsbekanta män hafva tillkäm pat densamma en seger, fullkomligt motsatt til koilegii ofvan uttalade äsigt. Att bär uppräkn: namnen på alla dessa, skulle föra till alltför ste vidlyftighet; vi nämna derföre endast nordtyska apothkekareföreningens direktorium, bestående a en Wackenroder, en Blcy m. fl.; vi nämna er Probst, en Martius, en Buckner m. fl. Ut -mänga länder är det också förordnadt att apothekare skola vara beständiga ledemöter af sundhetskollegierna eller de deremot svarande embetsverken: uti Hessen-Cassel och Darmstadi är en apothekare extraordinarie ledamot af medicinalkollegiet;; uti Nassau har hvarje af hertigdömets 28 amter sin medicinalstyrelse och i hvarje sådan är en apothekare ledamot; i Hamburg är 4 apothekare ledamot af det lilla sund. kollegiet och samma man jemte 2 provisorer ledamöter af det sfora sundh. koll.; uti Holland är minst 4 apothekare ledamot uti hvarje af landets t0 provincialmedicinalkollegier; uti Frankrikes academie royale de medicine hafva apothekare lika säte och stämma med andra medicinalpersoner, och uti hvarje af landets departementer finnes en medicinck jury, hvaruti 4apothekare äro ledamöter; uti England är the compary of apoltheeaires fullt lika så mycket ett embetsverk, som the college of physicians och the college of surgeons; uti Danmark äro 2 af Köpenhamns apothekare assessorer i dess sund. koil.: i det mindste een Apotheker pleier at optages i Medicinal-collegier, säger Uldall (Statistisk Fremstilling og critisk Sammenligning af tyve Staters Medicinal-forfattninger, med serligt Huensyn till den danske, ssmt Ideer til dennes Reform. Kjgobenhavn 4844). Uti Norge haräfven 4 apotbekare säte i dess sundh. koll., och uti den år 1849 inrättade Kirkedepartementets Medicinalbureau voro 3 apothekare, men ingen läkare. Att apothekare äro blottställda för menskliga svagheter, så väl som andra, lärer ingen kunna eller vilja neka; men att de äro det mer än andra, har man intet skäl att påstå. Försöken att befordra egen fördel, gjorda af en farmaceutisk ledamot i sundh. koll., måste kunna tillintetgöras af kollegiets till antalet öfverlägsna, icke farmaceutiska ledamöter; men om det verkligen är farligt, att så der låta en viss korporation bevaka sina egna fördelar inom ett visst embetsverk, huru kan man då tillåta, att praktiserande läkare sitta i sundhetskollegium? Apothekaren har i och för sitt yrkes utöfvaände liten eller ingen beröring med sambhällets inflytelserikare personer, och han eger således ingen möjlighet att på sidovägar genomdrifva hvad han vill hafva fram, I årbundraden har hans enda väg till Regeringens bönhörelse gått genom läkaren, ännu i århundraden torde denna bönhörelse till en stor del, om också icke uteslutande, komma aft bero af läkaren; alla de förmåner, som apothekareyrket hittills vunnit, har det vunnit genom läkaren, alla de olägenheter, allt det betryck, som det fått vidkännas, har det också genom honom fått; och ännu länge skall det förblifva nästan sammaledes; ty läkaren har i och för sitt yrkes utöfning den närmaste beröring med alla samhällets medlemmar från den aldra högsta till den aldra lägsta, han tager del uti deras mest enskilda lefnadsförhållanden, han beherrskar på det fullkomligaste, som för en menniska är möjligt, deras lif och död. Hvilka oberakneliga möjligheter har icke en sådan person, en sådan korporation, att på sidovägar befordra sina enskilda fördelar?! och likväl anser man det icke vara oförenligt med riktiga grunder för inrättningen af ett statens embetsverk, att sätta honom i frestelse, att i rådslagen befordra -egen fördel! Ins. har med dessa reflexioner alldeles icke framkastat någon insinuatien mot nu varande ledamöter af vårt sundhetskollegium, utan vill endast bevisa, att äfven de mest aktade personligheter kunna betydiigen missförstå tidens sträfvanden och derigenom förorsaka lika mycket ondt, som de i verkligheten vilja godt.