Aftonbladet – 23 april 1846, sida 3

Article Image
MAA Av EP FOR MVM VM BV JvEDVLE, SE TALSAER 78 3 kunna frånkänna den för oss alldeles obekant förf. Det är för att göra henne (vi tro på god grunder att det är ett fruntimmer) rättvisa för d sednare, vi, utan att förbise de förre, hafva nec skrifvit dessa rader. —0— (Insändt.) Om Contubernium vid Nya Elementarskolan i Östersund. Frösö skolas förflyttning till Östersund har läng varit ett tvistefrö mellan Jemtland, som begagna Iskolan och som ville hafva henne flyttad, och Hernö Isands konsistorium, som i thy händelse måste loss Ipå byggnadskassan och som derföre ville att ho Iskulle stå qvar. Men för att kunna stå qvar ä alltid första vilkoret att kunna stå, och det gaml skolhuset på Frösön, genom hvars tak solsken oc snö hade lika lätt gång, började att i knutarnt böja knä för den nya tiden. Den nya landshöf Idingen blandade sig också i saken och — ändtligei afgjordes den på det sätt, att Kongl. Maj:t anbe fallde skolans flyttande till Östersund. g Landshöfdingen hade gjort ännu mer än blot begärt skolans flyttning, han anhöll om att der skulle förändras till full likhet med den nya ele mentarskolan i Stockholm — äfven detta vanr nådigt bifall och Jemtländningarne kunna hädan efter, utan att kraka af till gymnasium, resa til Upsala; men i samma underdåniga framställning ådagalade landshöfdingen äfven nödvändigheten a! att i en vidsträckt och fattig provins som Jemtland, vid skolan, enligt gammal sed inom provinsen, ha ett contubernium, cer en lärare skulle bc för att hålla ordning, hvilket icke varit fallet på Frösön. Och äfven detta vann nådigt bifall. Nu säger konsistorium (enl. Aftonbladet för d. April) att ett af skälen för skolans flyttning vari! skadligheten af contuberniilifvet. Som ofvan är sagdt, förhåller sig såken alldeles tvärtom med de skäl, som framställdes, och som vid beslutet om skolans flyttning verkligen erhöllo nådigt bifall, och konsistorium har troligen således kommit att taga miste på någon föregående framställning, hvilken då för tillfället icke kunnat förmå konsistorium till-aonat än motstånd mot all förändring, och således till ett temligen uppenbart gillande -af contuberniilifvets gagnelighet, emedan man kan vara öfvertygad, att ungdomens sedlighet ligger konsistorium ömmast om hjertat. Den enda ändring som sker i contuberniiinrättningen är den, att gossarne stå under ständig tillsyn, att de komma att bo rymligt och sundt, i stället att förut vara utan uppsigt, sammanpackade i några små osunda och osnygga rum. Den eada slutsats, man kan draga af konsistorii farhågor för contuberniilifvets faror nu emot förr, är den, att detta är förenadt med en elementarskola och det förra med en klassskola, och att gossarne, af hvilka många ha sina föräldrar i staden och således bo hemma, blifva vida färre och mycket mindre sammanpackade än förut i contubernium på Frösön. Det finnes inom Jemtland några (sådane finnas öfver. allt) som ej fasa för något så djupt, som för allmogens bildning, och som således anse en skola, och isynnerhet en skola med fri flyttning, för något rysligt. Om man således vid Östersunds skola icke hade något contubernium, skulle man möjligen afskräcka en och annan bland folket med förespeglingar om de stora pekuniära uppoffringar, som barnens inbyrande i staden skulie ästadkomma, och det kunde till och med drifvas derhän, att en hel mängd ej vågade skicka sina barn dit och skolan således kunna förklaras oduglig, derföre att den ej besöktes. För desse hade ett afslag på hemställan om contubernium blifvit ett skönt ingångsspråk. Men Kongl. Maj:t biföll contubernii inrättande, och nu återstår ej annat än att draga sitt kors med tälamod. Konsistorium deremot har blott misstagit sig något litet om Kongl. Maj:ts nådiga mening, när det afrådt en redan afgjord sak, då det egentligen blott egde att yttra sig öfver sället för kostnadernes bestridande. . Hvad vidkommer frågan om folkskoleafgiftens användande för contuberniibyggnaden, så är den icke någon ansökan af Konungens befallningshafvande, utan blott en af honom gjord anmälan af menigheternes, genom sina deputerade, gjorde anhållan, att de medel, som första året inflyta, eller innan folkskolan enligt författningen bör och kan iordningbringas, mätte få användas tili den för allmogen och isynnerhet de fattigares barn, så Nyttiga contubernii-inrättningen. Folket tyckte att dessa penningar lika nyttigt kunde användas Lill detta ändamål, som ufser lätthet att erhålla undervisning, som att de skulle läggas i skolkassorna, helst som det på en gång mäste bygga skola och contubernium och ganska väl behöfva spara på penningen. Jemtland är ej någon rik provins, som nan vet, och om någon brist uppkommer i skolsassorna, blir det menigheterne som måste ersätta len i all händelse, så att folkskolorna, då de skola organiseras, icke kunna deraf lida. Konsistbrii yttrande, att dispositionen skulle blott rara till förmån för nägra få, är något alldeles: begripligt, för ett veridsligt förstånd nemligen; tyl. lä det är menigheterne sjel(ve, som ega att upp-J! ära afgiften och sjelfve begärt att få använda den i ill befrämjande af länets utvidgade läroverk — IS — kan man ej begripa hvilka desse få äro, om ejl: le, som behöfva begagna contubernium — och deri ; I To TT mm oo OO -PP. ar konsistorium ganska rätt. Men det finnes erkligen ingenting som så absolut gagnar alla, att j få hafva största nyttan deraf, — och skolan är ust en sådan inrättning, blott gagnelig för nägra å? Man kunde titt och med gå sä långt i jemörelser, att sjelfva högvördige konsistorium är gageligt endöst för några få — men så längt vill väl j konsistorium gå. Östersunds skola blir imedlertid den första skola landsorten, som blifvit inrättad i fulikomlig liket med nya elementarskolan i Stockholm; ty Carltads nyorganiserade skola är en blandning af nytt ch gammalt, och vi hoppas att. den gör sig sjelt nöjlig, om ock några få önska att göra den omöjlig. Offerdaling. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKFER Lr ot et me mm MA -—

23 april 1846, sida 3

Thumbnail