Aftonbladet – 20 april 1846, sida 1

, AA 036 vid Drottninggatan; I BJORLINGS v N N id KunssDacken och Repslagaregatorne å Söder; i NYBERGS vid Göthgatar ————E EE EE EE ——————— — sidan, samt det för Sverige förmånligare för-g svaret af skärgårdsfartyg med bombkanofer,l ångfartyg och fregatter å andra sidan, så anse S vi dock för en skyldighet att litet belysa ann märkaren Z:s förvillande fraser, på det allmän-lf heten af dem ej må blifva förd bakom ljuset. It Så länge historien i sitt sammanhang om vår s skärgårdsflottas bedrifter icke varit från trycket utgilfven, och dessa bedrifter sålunda af: allmänheten icke fullständigt kände, kunde det i vara ursägtligt att våra linieskepps vänner il Carlskrona, af inrotad sjö-krigs anda och okunnighet om våra skärgårdskrig, tviflade och disi: puterade om skärgårdsflottans större nytta och lämplighet för våra kusters försvar, än värtl linieskeppsvapen; ihen att numera, då hvar och lt en, uti den nyligen utgifna Svenska skärgårds1 flottans historia, äfvensom uti Svenska sjökrigs historien (af tit. Gyllengranat) kan se och jemföra hvad våra begge olika sjövapen uträttat ändock envisas att vilja motarbeta och förringa det mycket säkrare, nödvändigare och mindre kostsamma skärgårdsförsvaret, och klandra alla patriotismens ansträngningar i denna väg för fosterlandets väl, samt med de vid sådana tillfällen vanliga medel, söka tillvägabringa fortsatta uppoffringar af förspillda millioner, på ett Sverige numera så onyttigt, dyrt och fångt vapen som en linieskeppsflotta, hvarigenom medlen, såsom erfarenheten alltför länge bevisat, blifva otillräckliga både för sjöoch skärgårds-försvar, och våra flytande vapen ovilkorligen måste blifva ofullkomliga och svaga ätverallt, det är att drifva fåfängan och ensiigheten för långt, och synes visa en alltför stor. Nknöjdhet för rätt och sanning. lätta o at faktiskt styrka vårt påstående och mdömet hos allmänheten, vilja vi börja följande korta, men sanna utdrag ur tit. yllengranats Svenska Sjökrigs historia, hvila , . örgyllande linieskepps-intresset, ock utvisar, vid noga granskning, att vår linieskeppsflotta sedan drottning Christinas tid, eller på de sista 200 åren, icke vunnit någon seger, utan tvärtom, uti nära alla drabbningar blifvit mer eller mindre slagen, och blott två gånger fäktat utan resultat, samt förlorat icke mindre än 40 linieskepp, deraf 3 skepp emot en holländsk flotta i Öresund, 23 skepp i flere bataljer emot danska flottan och 42 skepp uti några bataljer emot den ryska. — Deremot gär vår örlogsflotta icke kunnat eröfra något fanskt linieskepp, och blott ett enda ryskt, nemigen d. 17 Juli 1788 vid Hogland, men der togo äfven ryssarne ett svenskt linieskepp, och resultatet af den utbasunade batalje: å vår då störa liniesk åste re mr änför Svesban : ja äppsflotta måste retirera intala stt 8 äs ning, oå den blef instängd för hala sAspP föttak ACC ar TUTO taga Von 1 flere år behålla Gottland, att landstiga i Skåne vid Ystad och vid Barsebäck med 46,000 man, att landstiga och taga Carlshamn, att ländstiga vid Christiinopel, ehuru Sverige den tiden hade mera än 30 linieskepp. — Den har icke hindrat danska krigsskepp att år 1749 taga Marstrands fästning och att anfalla Eifsborg, ryssarne att befästa sig på den vigtiga ön Retusari, nu Cronstad kallad; samma makt att trenne gånger inom 400 år inkräkta Finland och Åland, nemligen 1708, 4742 öch 4808. Icke heller har vår linieskeppsflotta för sitt djupgående och lovighet i skärgården kunnat hindra ryska rodd:leller galer-flottan att 4708 och 14743 intränga och härja i finska skärgården. År 47144 kunde icke 41 svenska linieskepp, lutom fregatter posterade inomskärs segelleden -Jvid Hangö udd, hindra en talrik rysk skär.l-årdsflotta att ro förbi sig och intaga Abo och . Ålands skärgårdar. — Deremot gjorde blott 7 elsmå svenska skärgårdsfartyg -mycket bättre motstånd dagen derpå. År 4715 kunde 20 svenska linieskepp, för motvind och storm, på två månaders tid icke komma ifrån Carlskrona till I Pommern med undsättning, bvarföre Stralsund sr I måste kapitulera och Carl XII var nära att blifva fången. — 4743 och 4746 förmådde icke eller vår då talrika örlogsflotta af öfver 530 li aI nieskepp, hindra Zaar Petter att med en Dy sI davad rysk linieskeppsflotta och galerer gå ifrår —ÅCronstad till Köpenhamn, för att hjelpa dan skarne anfalla Sverige. — Ehuru Sverige åre SM 47149 (redan då togo ryssarne 4 svenskt linie ;ilskepp och fregatt) 4720 och 1724 egde 5 linieskepp och hade 20 engelska linieskepp ti hjelp, kunde ändock icke denna ovanligt stor linieskeppsflotta hindra den grundgående rysk G roddflottan att gå öfver till svenska skärgål .t ildarne, samt härja och bränna våra närbelägr — städer, herrgårdar och byar m. m. från Veste till botten till Calmare län. — Ätven år 474 Fllkunde 46 svenska linieskepp och 5 fregatte can posterade åter vid Hangö udd, icke hindra rg,lstor rysk roddeller skärgårds-flotta att ifle afdelningar gå förbi våra linieskepp och nämn. Il vigtiga udde, samt att sedan utbreda sig i d I 8 Åbolindska och Åländska skärgården. — E rgår dast den snart derefter afslutade freden rädda maa Sverige från fiendtliga skärgårdsflottans vida q framträngande, såsom under förra kriget; ) Sverige bade ännu den tiden ingen skärgårc UN I aots. blott några galerer, som emellan klipF AL