Aftonbladet – 18 april 1846, sida 3

Uti poliskammaren hafva förhör varit änställda angående e. o. kammarskrifvaren J. Blomstrands afvikande, hvarvid blifvit upplyst att Blomstrand sistl. thorsdag på landskansliet härstädes förskaffat sig pass. Utom en mängd buteljer punsch och vin m. m., som Blomstrand angifves hafva under hand förskingrat för en person, som pifvit honom sitt förtroende, har han olofligen tillegnat sig och vid sin afresa medtagit en inteckningshandling å 888 rdr banko. Nägon upplysning om Blomstrands nuvarande vistelseort har icke hittills kunnat erhållas. — På förmiddagen söndagen d. 5 i denna månad inkom en manspersonien urfabrikörs verkstad, framtog ett silfverur och frågade hvad reparation deraf skulle kosta; men som han fann det uppgifna priset alltför dyrt, ville han i stället sälja uret. Fabrikören var benägen att ingå på handeln; säljaren erhöll en riksdaler banko straxt, och återstoden af den öfverenskomna betalningen skulle fås på eftermiddagen samma dag. När säljaren då efter liqvidens uppgörande skulle gå sin väg, tillgrep han i förbigående fabrikörens hatt och galoscher samt 35 st. dels hela, dels söndertagna ur. Det föreföll vid polisförhöret sannolikt, att urfabrikören, då tillgreppet skedde, haft en liten florshufva, emedan han, ehuru närvarande i rummet der stölden begicks, ingenting märkt vid tillfället: Tjufven blef samma dag ertappad; han befanns vara en tillförene för stöld straffad person, f. pionieren C. F. Johansson. Vid polisförhör har han icke velat vidgå det han olofligen tillegnat sig omberörde ur och persedlar. Hatten säger han sig hafva emot sin mössa tillbytt sig af urfabrikören, galoscherna nekar han att hafva haft sina händer, och det öfriga påstår han att han erhållit i liqvid för det ur han erbjudit fabrikören att köpa; för åtkomsten till detta har han icke redogjort. Den tilltalade är häktad.