Aftonbladet – 16 april 1846, sida 2

VB 4 RE nu till en stor del går till Lidköping, företrädesvis söka Wenersborg för sin afsättning. Mot Wenersborgs läge, såsom utgångspunkt, har man ej hört någon anmärkning göras. Den kan det ej heller, enär inloppet är tryggadt genom fyrar och upprensadt, samt bemnens storlek tillåter sammanträffandet af hvarje, engång tänkbart, antal fartyg. hvilka der, skyddade af den nybyggda pieren och andra med mycken kostnad anlaggda säkerhetsanstalter, ligga tryggade för stormar. Afven i den händelse, att jernvägen skulle slutas längre i vester, eller vid den så kallade Wassändans utlopp i Cerlsgraf, lemnar denna bassin äfven tillräckligt utrymme. Mot Uddevallas läge, såsom platsen för en större sjöfart, hafva åtskilliga invändningar blifvit gjorda; man tror sig kunna vederlägga dem. Så har det blifvit anmärkt, att staden ligger långt från hafvet; den ligger ock omkring 6 mil från de yttersta skären. Vid närmare eftersinnande skall man dock finna, att ej de städer, hvilka ligga närmast hafvet, utan de, hvilka äro anlaggda så långt in i landen som fartygen med säkerhet kunna. segla, äro de, som tilldragit sig den största handeln. Orsaken är tydlig. Varornas transport förlänges och fördyras jemförelsevis blott obetydligt genom seglationen några mil i en bafsvik eller flod, hvaremot, ju längre staden är belägen in i landet, destomera koncentreras den alllid dyrare landväga transporten. Hamburg, Bordeaux, Rouen, Antwerpen, London, Stettin, Bremen, Läbeck m. fl., hvilka alla äro be lägna mer eller mindre längt från sjelfva hafvet, och till en del äro besvärade af starka strömdrag, utan att det:a varit hinder för deras växande storlek, äro talande bevis för riktigheten af denna sats; och aldrig, eller åtminstone högst sällan, finner man, att någon större stad bildats vid yttersta mynningen ef någon större segelbar flod eller djupare bafsarm. Woaxholm och Marstrand äro bos oss bevis derför; flere skulle kunna lätt tilläggas. Farvattnet till Uddevalla är rakt, djupt, fritt från grund och blindskär. Blott en vind behöfves för hela seglationen; hamnen är tillräckligt stor för äfven en betydligare handelsflotta, dessutom beqväm, samt skyddad för starkare stormar. Nu kunna väl icke fartyg, hvilka gå djupare än 43 å 14 fot, passera inloppet Sunningen, och de fleste fartyg gå icke djupare; men som denna uppgrundning blott är på en sträcka af cirka 50 famnar, bör uppmuddåringen, tiil erforderligt djup, der ej blifva kostsam. Den slättmark, som är emeilan staden, utmed elfven till hafsstranden vid det så kallade Skansberget, skulle ypperligt egna sig till jernbanans slutpunkt och upplsgsplats för varorne, hvilka, sedan den obetydliga sträckan derifrån ut till djupet blifvit behörigen uppmuddrad, skulle direkte Kunna aflastas från bangården i de vid dess sida liggande fartyg Kostnaden för denna uppmuddring skulle lätt betala sig genom af fartygen ingående hamnafgifter. Jernvägen borde inrättas mera med afseende på transporten af varor, än passagerare (den blir derigerom så mycket billigare), börja vid den plats utmed Wenerns strand, vid Wenersborg, der fartygen kunde direkte lägga till sjelfva bangården, så att varorne kunde direkte lossas och lastas på vasnarne, och ett lika förhållande ega rum vid banans andra slutpunkt, samt på båda ställena passande magasiner, vågar och upplagspilatser inrättas. Möjligen skulle det kunna gå an, att exPe eg af de varor, som på jernvägen afsändeas, ombesörjdes af sjelfva jernvägsbolaget, så att man i en summa kunde betala för varans förande ur och i fartyg, från ena sjön till den andra. I många fall låter detta åtminstone sig göra. Man har äfven anmärkt, att inloppet till Uddevalia är länge isbetäckt, och oftast är det så längre än i Götheborg; men likväl voro förlidet är båda segellederne lika tidigt öppna. I år har sjöfarten i Uddevalla, med undantag af en ganska kort tid, varit obehindrad, och den är det nu, när detta skrifves; men hvar och en vet, att andra hinder möta för seglationen under vintertiden: stormar, mörker och dyrare assuranspremier försvåra den, hvarförutan insjöarnes isbeläggning och vägernes ofta inträffade ofarbarhet i de nordligare klimaten bindra varutransporterne till och frän det inre af landet; och är det ett obestridligt factum, att, ehvad is hindrar eller ej, är sjöfarten under vintertiden blott obetydlig; dessförutan är hamnen alltid öppen förr än Wenern, och således beständig under den tid af året, som den större trafiken är att påräkna. Det hjelper föga att ha öppen hamn, då man ej har något att lasta. Vestra Sveriges export af spanmäål till England är med hvarje år i tilltagande; de nya engelska spanmålstullagarne och vårt lands tilltagande odling måste ännu mera föröka denna export. Vår belägenhet ger oss tillfälle, att förr kunna begagna en fördelaktig engelsk marknad, än hemnarne vid Östersjön och Hvita hafvet. Den som erfarit, hvad verkan ankomsten af de stora hafreflottorne från Archangel till London plägar hafva på detta sädesslags pris, inser lätt vår fördel häruti. Lårcgt förr än Westergöthlands och Dahlslands, nu öfver Lidköping, Wenersborg, Trollhättan och den ofta länge isbelagda Götha elf utförda, spanmål kan vara i Götheborg, är den transporterad på jernvägen, i Uddevalia färdig till skeppning, hvilket torde kunna påräknas som en icke obetydlig fördel, och när ångbogserfartyg cn gång komma att begagnas på Wenern, skul!e Wermlands jern och trävirke kunna, på andra dagen efter dess afsändning, påräknas vara vid skeppningsorten; endast den häruti besparade ränteföriusten blefve visserligen högst betydlig. Dessa äro de fördelar, som den föreslagna jernvägen för närvarande erbjuder; men om en jernväg en gång kommer attförena Hjelmaren med Wenern, och den, under utvidgning varande, Bjelmare kanal komme stt medgifva en skyndsam och obehindrad kommunikation med Östersjön, då skulle den nu föreslagna jernvägen, hittills af mera lokelt interesse, bli:va en punkt af oberäknelig vigt för fäderneslandtt., Enligt ett gjordt sammandrag af de i Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-tidning för år 4845 upptagna förteckningar öfver importen till Götheborg. förlidet år, samt varornas kalkylsvis bestämst narnda Manta —Fan 4jll ss oo; ac