Aftonbladet – 9 april 1846, sida 2

förskräckelse och öfverhopande sig med förebråelser, att icke hafva gått nog försigtigt tillväga skyrdade fru Woblland att hemta en lifvande essene, men innan bon hann skrida till dess användande, inträdde läkaren. Var försigtig,, sade han sakta, vänd til fru Wohlland. Det gäller här mer, än att rädda ett lif. Akta stt ingen af de lidande får utan förberedelse nalkas henne. Och, hvad som förstås af sig sjelf, förtig anledningen till grafiingningen, om hon frågar derefter. Denna uppmaning hade uttalats några steg ifrån den sjukas säng. Då begge trädde den närmare, var vanmakten öfver. Helena reste sig upp, hennes ansigte utvisade, att en fråga sväfvade på hennes tung2, hon öppnade munnen, ville tala, men endast ett obegripligt, sväfvande ljud visade, att hennes talorgan var förlamad. Vi miste tåligt afbida tiden, sade doktorn; genom galvanism, eller magnetisk behandling loppas jag kunna häfva det onda. Men, som sagdt, ingen vidare beröring afde farligt spända själssträngarne.n (Forts. följer.) — — — — KoONSTHANDEL CCH ARTISTISKA BEDRÄGERIER UTI ITALIEN. En fysk konstkännare och samlare, Kirschoff, blef inbjuden till en jagt af flere herrar i Florens, dem han lärt känna. Under det hans kamrater öfverläto sig åt villebrådets:förföljande, stannade Kirschoff, trött af jagten, På er liten landtgård, hvarest m:n lemnat hästsrne, och underhöll sig med arrendatorn på stället så god han kunde. Småningom vände sig samtalet så, at den sednare frågade ryssen om han vore älskare a jaflor och han erbjöd sig att i detta fall visa nå