Aftonbladet – 2 april 1846, sida 3

,Victor! andades de bleka, honom svarande läpparna, och, såsom förskräckt öfver detta ut rop bifvade hon tillsamman och dolde, i tårar utbrytande, sitt ansigte vid den nära stående tantens bröst. Den beslutsamma frua sökte nu att för so: nen förklara den sällsamma emottagningen pi ett för hans egenkärlek smickrande sätt och tillika att gifva det oförklarliga utropet en na. turlig tydning. Victor var den persons namn som fördröjt hans ankomst och gjort kärleker afundsam emot vänskapen. Alvina motsade icke detta, och återvann snart sin fattning: men hennes fantasis töckenbilder återhöllo ännu alltid det öppna uttrycket af hennes ömmare känsla, och så förgingo flera dagar, innan älskarens närvaro segrade öfver hennes sjuka sinnesstämning. Den stillhet, som under Alfreds frånvaro herrskat i modrens husliga lefnad, hvilken inskränkt sig endast till umgänget med några få vänner i närmaste grannskap, var nu efter bans återkomst förbytt till rörelse och lif; men i det började sällskapliga förbållandet hade ännu icke familjen på Steinfeld deltagit. Vietor S:t Auban var icke återställd från. sin sjukdom, och Alfred, så mångfaldigt upptagen, måste mot sin vilja försumma vännen. Felsmans egendomshandel sysselsatte honom lifligt, och han yttrade en dag till sin mor i Alvinas närvaro, att han skulle gerna sjelf velat blifva egare till slottet, som ban alltifrån barndomen funnit så intressant. . i Denna önskan tyckes säljarinnan anav, Svarade baronessan, hvilket -.synes af en skrifvel