Aftonbladet – 2 april 1846, sida 2

ga dimensioner, ansåg herr Pasch göra förklarligt, att fabrikens tillverkningsbelopp mer än dubbelt motsvarar Sveriges nuvarande behof af svafvelsyra, och att denna kan säljas till ett förut här ovanligt lågt pris, äfvensom att salpetersyra erhålles på samma gång, af lika ren och koncentrerad art och för motsvarande billighet i pris. Han anmärkte att svafvelsyrans koncentrering ännu verkställes i glaskärl; men tillade att fråga är om begagnande framdeles af platinakärl, fastän ett enda sådant, om 415 till 20 kannors rymd, kostar 14,000 riksdaler banko. — Bergsrådet Aschans tillgodogörande af den nickel, som förekommer i en honom tillbörig grufva, berättades hafva stor framgång, genom det förtroende som den svenska nickeln vunnit för sin renhet och i synnerhet för sin frihet från arsenik, hvilken sednare tillsats i allmänhet vidlåder utländsk nickel, och både gör den mindre tjenlig att frambringa vackert nysillver och åt denna legering ger för helsän vådliga egenskaper. Professor Boheman föreläste en vidlyftig berättelse ej blott om de zoologiska upptäckterna i allmänbet, utan äfven om de skrifter, som utkommit i zoologiska ämnen sedan sista årsberättelsen. Interessant för fiskarnes naturbistoria är den af Agazzi gjorda iakttagelsen, att fiskarnes fjäll, likasom trädens ved, få ett nytt lager utanpå hvart år; till följd hvaraf man äger ett lätt och säkert medel att utröna en fisks ålder, genom att räkna antalet af lamellerna i något af hans fjäll. Der dessa äro för små att kunna urskiljas med blotta ögat, användes förstoringsglas. — Öfver silkets natur i dess oförändrade skick hafva nya undersökningar blifvit anställda. Hos silkesmasken förvaras råämnet i en särskild säck, med små bil för utloppet. Iaom säcken är silkesämnet en seg vätska; men så snart denna utflyter och kommer i beröring med luften, stelnar den till ett fast ämne, den egentliga silkestråden. Denne beklädes med detsamma af ett annat djurämne, det så kallade gummit, hvilket likväl kan genom tvättning afsöndras från sjelfva det stelnade silkesämnet. — Om ostrons utveckling och lefnadssätt äger man nya och grundliga iakttagelser. Derigenom har blifvit utrönt, at! ostran binner en ålder af 40 år och är matnyttig vid 2 års ålder. Den fullvuxna ostran afgifver tid efter annan en mjölklik vätska hvilken sprider sig i det omgifvande hafsvattnet. Undersökt med starka förstoringsglas, befiones denna vätska vara en samling af otalige ostronungar, hvilka en tid simma fritt omkring och derunder tillvexa, men slutligen fästa sig på modren, få skal och sedan blifva vanliga ostron. Hr Boheman omnämnde hburu sorgfälligt man utrikes planterar och uppföder ostron och ansåg samma hushållsgren kunna med framgång införas vid svenska kusterna. — Bland d skrifter, som af hr Boheman uppräknades, få stade han en särdeles vigt vid professor Retzt afhandling om olika folkstammars hufvudskå lar, grundad på den talrika samling af sådana som: professor Retzius sjelf äger. Professor Wikströms årsberättelse i Botant ken tycktes vidröra flera intressanta ämnen men uppläsarens svaga röst kunde ej så full ständigt höras under det samtidigt förspord: sorlet bland församlingen, att ref. förmådde uppfatta någonting fullständigt och sammanhän gande af det botaniska föredraget. Tsll uppläsning för aftonen valde professoi Mosander åtskilliga fragmenter ur sin berättelse i Mineralogien och Geologien, hvilka verkli gen voro egnade för e:t populärt föredrag; och han lyckades härigenom att återväcka uppmärksamheten hos det efter nära tre timmars föreläsningar tröttnande auditoriet. Sedan han i korthe nämnt de nya åsigter öfver åtskilliga flötsbildningar och i synnerhet den förbättrade och mer: vetenskapliga nomenklatur, som Murchison gjor! gällande, öfvergick han till en skildring af den förfärliga naturhändelse, som -berget Ruiz i Sydamerika åstadkommit, genom en hastig smält ning af snön på dess topp. Vattnet af der smälta snön, blandadt med ännu osmält, och medförande lera, sand och grus, störtade på er gång öfver den nedanföre belägna fruktbara och folkrika nejden, och bildade ett djupt och mils bredt flöde af slamm, som ryckte med sig men: niskor, djur och byggnader, och inom en kor stund omskapade hela trakten till en bädd a bottenlös dy, som efter den slutliga uttorknin gen visade det yppiga landskapet förvandlad till en liflös ödemark. Merän 4000 mennisko! beräknas hafva omkommit vid denna förödelse och minst beklagansvärda bland dem voro de som genast drunknade i dyfloden; ty några som räddat sig på kullar, hvilka snart kring svallades af slammvågorna, sågo sig der instäng RR