Aftonbladet – 1 april 1846, sida 2

välkända och hittills alltid så reglerade kometen har nemligen denna gången upptädt sig sjelf helt olik. Icke att han, som många bland bans forntida Jlikar, visat sig med två eller flera svansar, men han hade nu två hufvuden, hvilka icke allenast uppenbarligen voro åtskilda, utan äfven hafva forifarit att söndra sig vidare, med icke mindre än 200 svenska mils mellanrum för hvart dygn, som denna himmelska skiljsmessa hittills kunnat betraktas. Hr Selander, som blott är hvad han bör vara, nemligen astronom, anmärkte ingenting vidare om detta under, än att det verkligen blifvit skådadt; men hvilka märkvärdiga tillämpningar, på de politiska afskeden emellan nu mera oförenliga principer, skulle ej en stjerntydare bafva gjort af detta oerhörda himmelstecken, i fall vi ännu lefde i astrologiens tidehvarf! — Hr Selander tycktes för dagen vara utsedd att hufvudsakligen omförmäla oväntade omskiften, nyheter och brist på stabilitet, med ett ord en syftning till framåtskridande, på orter der man aldrig misstänkt någonting dylikt sedan historien börjat skrifvas; sjeliva fixstjernorna begynna nemligen att ej längre visa sig bestående på sin plats, och vid beräkningen af de himmelska härskarornas gång och lysande, får man hädanefter icke lemna ur sigte att sjelfva milstolparne begynnt flytta på sig. Hvem har t. ex. ej trott sådana storheter som Sirius och Procyon orubbliga på sina himmelska säten? Så visar sig likväl ej förbållandet nu mera. Bessel och Argelander hafva vid jemförelse mellan fordna och nyare iakttage!ser upptäckt att dessa stjernor äro stadda på vandring, och hastigare än nigra andra. Man slutar deraf alt de systemer, hvartill de böra, stå vår sols system närmast; och en ytterligare slutsats antyder att de till omloppsmedelpunkt hafva någon mörk himlakropp, som kanske aldrig kommer alt visa något ljus, men hvars läge torde kunna beräknas i en sflägsen framtid. (Slutet följer.) — Ett extrakt af norska bankens räkenskaper utvisar: Att banken eger: i silfver spd. 2,216,528; deponerade i utlandet 830,608; medel till inköp af silfver, efter lagen af d. 8 Aug. 1842, 84,265; ett utestående kapital af 7,562,726; fem bankegendomar i värde af 79,747; en reservfond i sedlar 42,397; summa spd. 10,813,273. (Af andra och fjerde summorna i ordnivgen äro 8,587,970 spd. räntebärande.) Att banken är skyldig: för i omlopp varande sedlar spd. 5,790,678; att inköpa silfver för 81,2653; till statskassan 170,000; till reservfonden i sedlar 42,397; till folioinnehafvarre, an visningsinnehafvarne, för innestående behållning och silfverdeposita i låneinrättningen m. m 4,571,585; till aktieegarne detta års rena behållning 198,845 spd. Att bankens behållning är 2,958501 spd., utom ränterestantier, inventarium af redskaper, möbler 0. s. Vv. 48435 års inkomster: a) räntor, diskontpremier, gebyr af anvisningar m. m. spd. 255,179; b) nettoinkomster af bankens i utlandet stående fonder 42,1053; tillhopa spd. 267,282. — Häraf har åtgått till utgifter (hvaribland löner till bankens embetsmän och betjente samt öfrige administrationskostnader, sedlars förfärdigande m. m. 48,366 spd.) 741,979 spd., och återstå således spd. 193,505.: ANSLAGET TILL KAPTEN CÖSTER. Red. har blifvit anmodad att meddela följande: Recgeringens beslut att bevilia en af mig giord