Aftonbladet – 30 mars 1846, sida 3

— PRIVATBANKERNA. Uti Tidning fö Fahlu stad och län läsas följande reflexioner hvilka på fett kort men gediget sätt framställ just den åsigt för hvilken Aftonbladet i syn nerhet kämpat i afseende på privatbankväsen det i vårt land, nemligen att saken är nytti och välgörande i sig sjelf, men att en stor de af nyttan tillintetgöres och till och med posi tif. skada kan uppstå genom en organisation som monopoliserar systemet till den grad son det skett i vårt land, hvarigenom den mindre förmögenheten blir utestängd från deltagande deri: Sednaste bolagsstämman med Fablu läns och bergslags enskilde banks intressenter är märk. värdigare än man skulle förmoda i afseende på: den anda som dervid uppenbarat sig, och som lätt fattas af den som ser litet djupare in isaker och förhållanden. Man ser deri den för. tryckande åtgärd, som rikedom och förmögen: bet utöfvar mot de mindre bemedlade, burt en Plutokrati står utbildad och förskansar sig samt. söker utestänga all täflan. Fahlu bergsla; har uppträdt som ett bolag inom bankbolaget och länet står och skyldrar i banken som et löst namn, ett ord utan betydelse. Detär doch anmärkningsvärdt, att af alla närvarande, inger endå utom brukspatron E. Falhem framkom med liberalare projekter, men hvilka alla för: kastades. Han . föreslog t. ex. nya aktieegare: insläppande, lägre ränta, smärre insatser i ban. ken m. m., allt sådant som var gynmnande för de mindre bemedlade, men det var en ropandes röst i-öknen. Sådant är kapitalernas och förmögenhetens: tyranni, nemligen att uppstigs på den fria konkurrensens väg, men stänga der sens. Under det Fahlu bergslag visar sin jalousie äfven mot länets invånare, skulle.det väl kunna hända att länet förenade sig med Gefleborgs eller Westerås län till bildandet af en ny privatbank, och den saken bar redan kommit-til tals. Afven häri skulle publiken vinna på täflan, förutsatt att dessa banker äro af nytta för allmänheten.: Om en sådan bank antoge liberalare ideer, så skulle dess företräde vara afgjordt, t.ex. om den bestode af många mindre aktier som beredde inträde. åt andra än. just rika, och. vilket borde vara ett bufvudändamål vid bildandet af ett sådant bolag; ty hvad äro de annars annat än ett förbund af rika emot de fattiga. Det är ett groft byckleri att vilja inbilla folk att man uppbär 43 procents ränta — för att gagna näringarne och bjelpa de. behöfvande. Geijer har ganska riktigt anmärkt att den lagstiftning, som Törsöker att skapa eller reglera penningen godtyckligt, med detsamma -oundvikligen. desorganiserar arbetet. Sedan rikedomen blifvit en makt, är den lika konservativ som hvarje annan. Den blir förtryckande mot de -fattigare. I elt.bolag, der man voterar efter aktiernas mängd, ha de störta aktiegarne alltid lätt att bilda en afgörande majoritet. Dessa borde derföre ej ega obegr: nsad rösträtt, eller också borde en enda person 2) få ega mer än egt visst antal aktier.