Aftonbladet – 28 mars 1846, sida 2

rar DRU,j UCU CH I vandlrt I LUnHU Har HBtEAUOI professor Thomander dertill, lagt en gåfva af 200 rdr. Åsne in (Insändt.) Om Stockholms bevakningstullar. Då, under sednare åren, flera tidsenliga förbättringar föreslagits och företagits i ech för Stockholm inom tullarne, torde tid vara att äfven föreslå några nödiga förändringar i afseende å bevakningen vid och emellan desamma. Med kännedom om stadens läge och omgifningar inses lätt tullbevakningens ofullständiga tillstånd och bevakningseller tull-liniernes mindre regelbundna läge. Andring häri är derföre örsklig och behöflig. För att underiätta patrulleringen emellan hvarje tullstation omkring staden, måste tullbommarne eller stationerne så placeras, att de kunna, med de förmåner naturem erbjuder, sammanbindas medelst en ändamålsenlig tull-linia, t. ex. em Sabbathsbergs tull flyttas till Carlöergs kanal, så förenas Sabbathsbergs sjöoch landtull der nu en särskild uppsyningsman är stationerad; då synnerligt förtroende icke kan sättas till s. k. Utbomp, så aflägsen som den i Carlbergs-allen, så borde denna utbom flyttas till grinden öster om trädgårdsmrästarebostället vid Carlberg och ställas under inspektorens vid kamalen kommando, som, utskickande patruller, då lätt kan hafva uppsigt öfver det hela; utom denna kontroll fås härifrån, hvad nu icke är, fritt fält till Norr tull, hvilkens patruller sålunda kunna understödjas och af inspekt. observeras — om Roslags tull flyttas tilf Albano, för avt säkrare bevaka sjön, Bellevuestranden och Hagaudden — emedan dessa sista ställen förmodas komma alt förenas medelst färja eller pontonbrygga, blifver utpost der nödvändig — om tullporten öster om Fredrikshof, eller s. k. lilla blå port,, fryttas till Källhagen och ett tullinspektorsboställe der inrättas — ty det är för lång sträcka, från Roslags tull till Djurgårdsbrunn, för en person (inspekt. vid Ladugårdslands tull) att, som. sig bör, inspektera — och en derunder lydande utbom eller utpost ställes, vid grinden till Ladugårdsgärdet, å vägen förbi ammunitionsförrådsvakten, som förbjuder alla åkande och ridande, hvilka ej tillhöra Kongl. Maj:t eller kronan, att derigenom passera (en militärpost från ammunitionsförrådsvakten blir måhända härstädes lämpligare); nämnde vid Käilbagen inrättande tull, som kan kallas Lidingö tull, skall å ena sidan be-vaka viken fram till Djurgårdsbrunn och å den andra alternera i patrulleringarne med Ladugårdslandstull, hvilken sistnämnde bör fritigt understödja Roslagstullens patrulleringar deremellan; och om Kungsholms tull, eller dess bevakning, stationeras vid Tranebergsbro, så kunna dessa delar af tull-linien tillförlitligt bevakas. Att dessa och öfriga tullarne, som behöfva, erhålla nya eller fullständigt ändrade instruktioner, blifver en hufvudsak härför. Som en och annan handlarde (äfven skräddare) inom staden är smugglare, eller säljare af insmygde varor, kan allt deraf icke inskaffas sjövägen, minst hälften kommer landvägen — serdeles den mörka årstiden, Julen och Nyåret: handlandernes, smugglarnes och handtryekningar behöfvande tullinspektorers gynnande tid — synes häraf, att upptäckande af smuggladt gods icke sker eller låter sig göra i närheten af staden eller vid tullbommarne, men troligen kan ske längre derifrån, böra inspektorerne härvid icke hafva öfveruppsyningsmäns tjenstgöring, utan hvar för sig en reseinspektors uppsigt öfver sin tull; derföre bör vid sådana stationer finnas: bostad för inspektoren och vaktbetjeningen, stallrum för 2:ne hästar, nog stor lön, t. ex. 800 rdr bko, för att kunna underhålla dem och incognito företaga visitationsresor, utan att af pbehofver nödgas se — genom fingrarnen, och en, under inspektoren stående, öfveruppsyningsman, som vid hans frånvaro efterser bevakningen vid och patrulleringarne omkring tullen. Summan af förestående är således: att få dessa tullstationer fördelaktigt placerade, att tull-linien får naturligt läge, att patrulleringarne derå skola reguliert bedrifvas och att till inspektorer öfver dessa och dylika befattningar i landsorterne utses beridne, med vigör och redbar vilja begäfvade, lyngre män — och icke, såsom hittills, vederböIrande chef, mindre nogräknad om dessa tjensters Tbeskaffeuhet, lemnade statens bästa å sido, dermed gynnar äldre (ädlare) konnäsanser utom tullver. ket, skuldsatte och utslitne militärer — och i möjligen inom detsamma, en eller annan derangerad och utlefvad gubbe, enär phan ej inser leller låter beveka sig af medsökanders dertill mer lämpliga förtjenster. Det förundrar, att lika orätt visor gång efter annan passera — när andra che: fer efterkommit tillrättavisningar bärutinnan, ä r Indenne fortfarande väl mycket sjelfviskp och ae -Igenmäktig, — och huru en chef för ett embets ol verk vill så godtyckligt handla, i rak strid mo sin regerings princip. Posessionat och f. d. handlande i Stockholm. S— TEATER. Den sedan någon tid omtalta originalpjesen