UTRIKES. STORBRITANNIEN. Den förut omtalade billen rörande vidtgandet af åtgärder till oroligheters förekommande och stillande i Irland har erbållit tredje läsningen i Öfverhuset. I sammanhang härmed har grefve Grey i Ofverhuset och Lord John Russell i Underhuset tillkännagifvit, att de ämna i båda husen föreslå att desamma konstituera sig till kommittcr, för att taga i öfvervägande tillståndet i Irland. Tul!styrelsen har tillkännagifvit, att ifrån och med den 44 dennes beräknas tullafgifterne för sådana artiklar, rörande hvilka Uaderbuset redan fattat, silt beslut att de skola nedsättas, efter den lägre tullbestämmelsen, likvisst emot derjemte presterad borgen, att erlägga skillnaden emellan den högre och lägre atgiften, i fall Uaderbusets beslut icke skulle definitift blifva gällande. De sednaste underrättelserna från Förenta Staterna anses allmänt, isynnerhet inom hanudelsverlden, såsom ganska gynnande för fredens upprätthållande. Imedlertid felas ej röster, som uppmana regeringen att fortsätta rustningarre såsom det verksammaste medlet att gifva varaktighet åt den fredliga; sinnesstämning, som nu uppenbarat sig i Förenta Staterna, och att afhålla Amerikanarne från alltför stora anspråk vid sakernas uppgörande emellan dem och Engelsmännen. ÖSTERRIKE. I Gallizien säges bondupproret vara i tilltagande, och enligt hvad resande försäkra skola vissa delar af provinsen redan likna en öken, Ifrån Krakauska gränsen ända till Lemberg skall icke fionas rågot enda adligt gods, som ej blifvit plundradt och sköfladt. Presterne hafva varit mycket verksamma i; dessa oroligheter. Deras afsigt var dock icke adelns undergång, utan Polska nationalitetens återställande; men de råa och förtryckta bönderna uppfattade saken helt annorlunda, och deras galna framfart får man isynnerhet tillskrifva den bedröfliga ut ång resningen i Krakau tog. Man påstår att det Österrikiske autoriteterna, sedan adeln i Gallizien rest sig, satt pris på adelsmänpnens hufvuden, och uppmanat bönderna alt förtjena dessa pris. Om så är, så hafva vederbörande nu att skylla sig sjelfve för det de besvurit upp en storm, som efter all sannolikhet ej torde blifva så lätt att stilla. FÖRENTA STATERNA. Underrättelserna härifrån gå till d. 24 Februari, och bekräfta fullkomligt hvad man förmodade om den verkan, engelska throntalet vid parlamentets öppnande och Sir Robert Peels förslag i afseende på tulltariffen skulle åstadkomma på sinnesstämningen i Förenta Staterna. De stora utsigter, som genom tullnedsättninVANNES CNRS NERE SSA RTR TITT DI TRI YE MAT CMS ASA VS