Aftonbladet – 21 mars 1846, sida 2

den tiden lade man siz med allvar på Hmnodling, synnerligast i Irland, och fann snart att det är fördelaktigare at: odla lin utar, än hvete med skyddstul. Liktidigt härmed började man förbättra linneväfveriet, och så: bildade sig i Irland en stor manufakturgren och en vidsträckt handel med linne. Vid en konfereas, som linnehandlarne i London förlidaa året hade med sir Robert Peel, anmärkte de, att de för 49 år sedan hemtade tre fjerdedelar af sitt behof af cambric och cambriesdukar frin Frankrike och en fjerdedel från Irland, men att numera förhåilandet dermed är alldeles omvändt. säs Kongl. Land:bruksakademiens samma komster den 13 Februari ech 14 Mars 1846. (Forts. från JM 65.) Friberre Berzelius höll i Februari-sammankomsten ett föredrag om de organiska vexternas beståndsdelar, m. m., hvilket bar vittne om friherrens förut kända förmåga, att i en populär drägt kläda vetenskapens forskningar och resultater. Afbandlingen blir för den större allmänheten tillgänglig i akademiens handlingar. Akademiens sekreterare meddelade i sednaste sammankomst följande utdrag af ett bref från en af hans söner, hr John Nathorst, hvilken på 9:de året såsom farmer är bosatt i Norra Amerika, Ohio, Mount, Pleasant. Jag får här meddela några ord angående vårt amerikanska landibruk, nemligen i Ohiostaten och vid 399 lat. De sydligare staternas landtbruk känner jag obetydligt. Jordens beredning sker hufvudsakligen med plogen. Jordmånen är för det mesta lättlera. Vi plöja helst våra gräslisdor på bhbösten, för att draga fördel af vintrens inverkan. Djupet är olika — från 4 till 40 tum. Äfven den styfvaste lerjord pulveriseras af viniren, som mycket omvexlar med sträng köld och tö. Om våren harfvas blott, hvarefter planteras mais. — Aker, som burit säd, upplöjes först på våren. Vanligen är alfven af så rik beskaffenhet, att en djup plöjning verkar lika med en gödning. Den engelska alfplogen (ihe subsoilplough) är känd och begagnas, särdeles vid odlingen af mais, som fordrar en djup och lös jord. Af alla mig bekanta plogar är tbe centre-draftplough den bästa. Han går lätt, och om man sätter in honom 1 ena ändan af tegen, kan man släpa bonom och han går ensam till andra ändan deraf, om jorden blott är fri för alla impedimenter. M:r Mear i Boston, som förfärdigar dessa plogar, sände år 4844 en af dem till kejsaren i Ryssland, och erhöll derifrån förliden sommar en guldmedalj om 420 dukater, sasom ett bevis på det värde men satte derpå. — Priset på en sådan plog är i Bos:on bloit 40 dollars. Det finnes flera numror af denna plog; men skule den införskrifvas till Sverige, så bör menu begära största sorten. Denna är så konstruerad, att den ej plöer flott, utan lägger den ena tiltan något inpå den andra, eller hvad vi kalla lop the furrows, och hvilket vi anse bäst. Bästa såningstiden är bär från medlet af September till medlet af Oktober; dock: kan det sås till och med i början af December. Vi så det helst efter klöfver, som först nedplöjes djupt och sedan plöjes ganska rundt före såningen. På rik jord sås hvetei efter hafra, då man också plöjer tvenne gånger, för att förstöra bafran, som eljest kommer upp och ofta utbärdar vintren. Delta klimat är ej godt för hvetet. Längre mot norr, der vintrarne äro jemnare, odlas det med mera säkerhet. Deremot vexer maisen o!roligt, till 42 a 46 fots höjd, och med borrar af en fo!s längd. Den gifver från 20 å 235 tunnor — hvilket an ses för medelgod skörd — ända till 40 tunnor på svenskt tunneland. : Råg sås obetydligt och nästan blott för balmens skull, som vi nyttja till åtskilliga behof, såsom till band för maisen, vid ciderfabrikation 0. s. v. I vissa trakter odlas dock mycket råg till bränv nsbränning. Våra ängar och beten äro här numera nästan endast artificiella. De vexter, hvarmed de besås, äro merendels timothei och klöfver, antingen hvar för sig eller blandade, då man tager fröet hälften af hvardera, efter mått. Vanligen sår man gräsfröet i hvetet på en lätt snö i Februari månad. Timothei går dock bäst, om den sås obart, på nyplöjd jord i September iwånad, och myllas med att blott släpa en stor risruska öfver filtet. Af andra grässlag hafva vi Poa pratensis och Compressa samt Agrostis vulg., som vexer utmärkt yppigt på fuktig jord. Dactylis glomerata så vi mest i skuggan under I fruktträden i våra trädgårdar, der den vexer I förträftligt och afgifver ett mycket: godt höstIbete. Träden äro planterade i rader, 45 till