Aftonbladet – 21 mars 1846, sida 2

till en så oerhörd öfvermakt; ty detta erinrar egentligen blott om den öfverlägsna styrka i kapitaler och slöjdskicklighet bemälde land re-l dan egde, innan det inlät sig på försöket att förvärfva öfverväldet äfven i lipneindustrin. Men detta allt oaktadt, mana ändock Englands framgångar i denna väg till efterföljd. Frankrike och vissa tyska länder, som i början läto sig förfäras och sökte sin säkerhet i det fega prohibitifsystemet, hvarigenom engelskt linne och lingarn skulle: utestähgas, hafva småningom tagit mod till sig, börjat med att införa engelskt lingarn, för att dermed underhålla sina välverier, och sluta säkert med att sjelf producera garn till lika godhet och pris som det engelska. Detta exempel bör icke gå förloradt för Sverge, der lin-. netillverkningen alltid ansetts naturlig, så väl hvad frambringandet af råämnet angår, som med afseende på den allmönt utbredda skickligheten i spånadsoch väfnadskonsten samt den betydtiga förbrukningen af linne, hvilken vara ännu alltid är hos oss oumgänglig i hvarje husbålläfven det fattigaste. . Bomullsväfnaderne hafva visserligen i sednare tider äfven här i betydlig mån minskat förbrukningen af linne, men äro likväl i många fall att betrakta. mer som ett tarfligt surrogat, än som en fullkomlig ersättning för det sistnämnda. Liksom bruket af linne, 1 stället för ylle, närmast kroppen länge blifvit ansedt. som en måttstock på ett folks) snygghet och komort, så har numer i Europas rikare, industriella länder bruket af linne i stället för bomull blifvit ett utmärkande tecken för rikedom och förnämhet. Linväfnadsindustrien har derföre de rikaste och förnämaste, d. v. s. de tongifvande klasserna till beskyddare, och den behöfver alltså icke frukta att gå under. Den kommer säkert länge att erbjuda arbetsamheten och företagsamheten ett godt medel att återvinna något af de tillvångar, dem lyckan och monopoliserande samhällsinrättningar ställt till vissa klassers disposition. I betraktande häraf och i den öfvertygelse, att linneväfnadsindustrien ännu kan i vårt land upphjelpas, intaga vi här ur ett tyskt blad fölande öfversigt, som visar hvad ett land med fast vilja och arbetsamhet, kan förmå äfven i de industrigrenar, för hvilka naturen icke gifvit det något företräde framför sina medtäflare. Ingen gren af den engelska handeln bar, säges deri, under de sedaaste 20 åren så tilltagit, som den med linnevaror. De förbättrade machiner, som år 48283 infördes,samt deu fullkomlighet dessa varor erhållit, genom herrar Fairbain i Leeds m. fl., hafva under berörde period al!deles omskapat berörde bandel. Förut införde England betydligt af dessa varor till förbrukning inom landet, men under nyssvämnde år har engelska linne-exporten med hvarje år tilitagit och riktat siZ äfven till de länder på kontinenten, som odla lin till öfverflöd och fordom förde fabrikaterna dera? till England. Visserligen införas ännu några sorter deraf, raen i vida ringare mån än tillförne. Af de bandlinpgar rörande linnehandeln, som blifvit framlagda för parlamentet under innevarande session, och hvilka sträcka sig till och med år 1843, inbemtas följande detaljer: Införseln af linnevaror ull England år 1833 utgjorde i cambrie och dukar med border 356,923 stycken, och 322,334 alnar; slät linväf och diäll E6,923 stycken och 1354,853 qvadratyards, och sutligen linon m. m. tll eit värde af 12,802 St. Denna inörsel hade 4845 nedgått till 31,598 stycken och 89,656 alnar cambric och dukar med border; F4A447 styeken och 28,044 qvadratyards slät linväf och dräller, samt för 5825 St. linoner äc. Af de nu uppräknade artiklarne införas de två förstnämnde, eller cambric och dukar med border, för det mesta till förbrukning inom England, hvaremot af de öfriga artiklarne en betydlig del åter utföres. Sålunda återutfördes från nederlagen år 4853 af slät linväf och diäll 14,110 alnar, 63,340 stycken och 1453,264 qvadratyards, samt af linon till ett värde af 4087 Si. Denna utförselhbar naturligtvis icke hordt vara lika stor till qvantiteten år 4845, då inirseln så betydligt förminskats; men i proportion till inörseln var den Likväl betydligt större. Då tullen af den ringa qvantitet linnevaror, som i England införes, icke är af någon betydenhet för staten, har sir Robert Peel föreslagit att förfara med den, som med tullen på bomullsvaror, d. v. s. att Jåta linnevaror, som itke erhållit en fulländad beredning, ingå tullfritt, och att pålägga de mer: fulländade en tull af 40 procent. Tullinkoms!ea på linpevaror, utgjorde 1839, 414,100 och 4844, 12,445. Utförseln af brittiska linnevaror, isynnerhet garn, har under-de sista 40 åren betydligt tilltagit. Värdet af det sednare bar under denna tid stigit från 2:6,35355 till mer än en million. Det är märkvärdigt att se hur dennainförsel under en lävgre tid utfallit, och vi införa derföre här en öfversigt öfver densamma för åren 4835 till och med 41 månader af 1843: Linnevaror. Lingarn. ERE rs Värde. Eng. Värde. 1835 ... 2,992443 f —2.611,215 216.635 L Fry vd mm mr : re RNE lr KR få ÅR