Aftonbladet – 20 mars 1846, sida 2

öfver sonens förhållande, att han med ordentlighet och duglighet i sina tjensteåligganden förenade ett i alla hänseenden hedrande uppförande, och sålunda gjort sig föstient af förmäns välvilja och kamraters aktning och förtroende. En droppa sötma i såret, men som icke stillade den bittra smärtan öfver förlusten: Nu måste de sista små tillgångarne anlitas, och enkan, som allt;iemt hade sin Jilla sonson hos sig, xemedan han var det käras e hennes son egt i lifvetr, och emedan barne.nor var oförmögen att försörja det, egde der iter intet qvar hvarken att beläna eller afyttra. Hona hade viss: rligen sökt cch erhållit pension efter sin aflidne man, men denna pension var så högst otillr:cklig oca obetydig, att den ej en gång betäckte tredjedelen af hyran för ett torftigt rum, hvarföre hon måste vara betänkt på att göra ytterligare försök att få någon tillökning å densamma. Det lyckades henne vid något tillfälle att få sin ansökan inför aflidne Konungens ögon, hvilken genom framlidne Hans Exe. Brabe befallte henne infinna sig på kongl. slottet. Hon inställde sig på utsatt dag och blef af tjenstgörande kammarherren, som fann skäligt fästa afseende vid hennes dokumenter, beordrad att gå till kongl. landtiörsvarsdepartementet vid Drottninggatan och der göra sina anspråk gällande. Derifrån visades hon till kongl. krigsexpeditionen på Riddarbolmen, der hon erhöll tillsägelse att vända sig till kri srådet U.... på kongl slottet, af hvilken hon slutligen emottog det hugnande besked — att bom hade ingenting att vänta! Efter devna Caiphasoch Pilatus-vandr:.ng förflöto åter några tunga år för den fattiga enkan, allt under ouppbörlig strid med nöden. Icke en enda dag gick till ända utan näringsomsorger, och ingen qväll lade hon sig utan oro för morgondagen. :Sedan bon äfven förlorat len god syster, som i mången sorg varit henne