Aftonbladet – 17 mars 1846, sida 3

cke egentligen förbunden med en ny utveckling af hans diktarsnille, om den ock uppenbarar sig rikare, fullare och kraftigare i hans större arbeten. Det är icke, om jag så får säga, det romanaktiga i hans romaner eiler det dramatiska i hans dramer, som gilver dessa arbeten sitt värde; det vär icke en väl anlagd och konseqvent utförd plan, det är icke kompositionen eller den psychologiska grundligheten i karaktersteckningen som tilltalar oss så; men det är förnämligast den rika lyrik som andas genom dem alla. Med äkta diktarblick uppfattar han de olika fenomener som möta hönom, och hvad han sålunda sett, återgifver han i klara, själfulla, hänförande bilder. Med synbar förkärlek håller han sig till naturen öch folklifvet; och flera af hans dithörande teckningar törde icke lemna något öfrigt att önska. Öfverallt uppenbarar sig en rik och lysande fantasi, en godmodig, varm och öm känsla, och en ungdomlig, rask humor. Naturen har begåfvat honom, rikare än de flesta andra yngre danska skalder, med fantasi och känsla; men han synes i motsvarande grad sakna nödvändig besinning till att tygla och styra dessa förmögenheter.. Fantasi och känsla äro icke de enda som herrska i possiens rike: de hafva en broder, som är likaså mäktig, han kallas förståad; denne förkunnar det evigt sanna, och i detta ligger storhet och poesiv, säger ban self i sin pBazar,. Men denna förståndets kraft, denna förmåga att med reflexionen dräpa det första, omedelbara intrycket för att låta det framstå i en ny, herrligare och frisre skapelse, saknar han till en del.